Karin har startat webbloppis

Loppisar är verkligen uppklistrade på den åländska tapeten just nu. Journalisten och egenföretagaren Karin Erlandsson har nu kompletterat marknaden genom att starta en webbloppis.

Karin Erlandsson älskar att gå på loppis men en dag blev det för mycket. Hon hade varken utrymme eller behov för fler saker. 130 klänningar räcker ändå rätt långt.

– Då kom jag på att om jag startar en butik kan jag fortsätta med min hobby. Och det är nästan roligare nu eftersom jag även kan köpa in herr- och barnkläder och inte bara sådant som passar till mig.

Eftersom Karin sedan tidigare driver ett eget bakningsföretag samtidigt som hon arbetar som journalist räcker inte tiden till för att stå i en affär. Därför fick det i stället bli en webbutik.

 

Än så länge är Karin mammaledig men nästa vecka ska hon börja jobba igen. Hon har därför passat på och förbereda så mycket som möjligt.

– Jag har samlat ihop ett stort lager så nu kan jag bara lägga ut saker efterhand på hemsidan. Det gäller att planera och prioritera.

Gästrummet har förvandlats till lager och Karins syster fick helt enkelt sova i butiken när hon hälsade på under julhelgen.

Hemsidan lopptorget.ax lanserades den 20 december. Redan första dagen hade Karin 300 unika besökare och det är hon väldigt nöjd över.

– Jag har än så länge sålt sex varor så det motsvarar absolut mina mål.

Hon riktar sig både till Sverige, Åland och Finland.

 

Kostnaderna för att starta upp företaget var lindriga. Karin köpte en stans och lite klisterlappar att skriva adresser på men allt annat är begagnat.

Hennes bror är webbdesigner och därför fick hon butiken gratis. Hon fick tag på billiga tapetrullar från 50-, 60-, och 70-talet som hon använder för att slå in paketen i.

– Det är riktigt bra att packa med.

Karin försöker hålla priserna nere men eftersom hon själv åker runt och handlar upp varorna och eftersom postavgifterna ingår i priset kan hon inte sälja hur billigt som helst.

– Och så beror det så klart på hur mycket jag köpt in varan för. Men min vinst är inte så stor.

Text: Suzette Öström