FINNEN!!!

Japp. Nu har vi alltså fastnat på en partypic. Inte heller här har han några armar.

... eller är det kanske svenskarna som vet väldigt lite?

"Jag vet inte" är Sveriges vanligaste mening. 

vad säger det om oss? Jag vet inte. 

För två veckor sen satte jag villkoret för mig själv att om jag tränade minst tre gånger den veckan fick jag köpa en ny handväska i äkta läder. Det är lite av ett statement. Jag ämnar nämligen nu träda in i den vuxna världen där en väska inte har en smältpunkt eller spricker vid svår kyla utan håller och håller och håller både i stil och kvalitet.

Ni vet en sån där väska som min dotter om trettio år hittar baki garageförrådet och som hon lyckligt svärande sätter i bruk och dessutom skryter för sina väninnor om.

"Den här väskan hade min mamma 2008" ska hon säga och väninnorna ska gräma sig över att deras mammor bara använde plastväskor från H&M med bäst före datum som ett paket Lätt & lagom ungefär.

Om jag inte tränade tre gånger skulle jag återigen tvingas köpa en syntetväska som två månader senare skulle ha avskavd färg, trasigt handtag och hål i fodret.

Men jag tränade tre gånger. Hej läderväska!

Så gick jag då där mellan rader av doftande kreationer i olika fason. Åhlens. NK. Don & Donna. Fulare och fulare för varje hyllrad.

Inget resultat.

Tog nya tag i ny huvudstad i helgen. Stockmann. Alexandergatan upp och ner. in och ut i väskbutik efter väskbutik. Rader av fula spektakel med logotyper, krimskrams och små hänglås. Resultatlöst. Planlöst. Hopplöst.

Eller jag hittade en för 400 euro men till och med jag inser ju att pengarna man lägger på en handväska inte ska kunna försörja en afrikansk by med vatten, skolgång och semesterresor till kusten under ett år.

Syntetväskorna däremot. De hade man jobbat med. Snygga påsiga härliga saker med rätt antal innerfack, sköna detaljer och nästan inte syntetfeeling alls.

Hej syntetväska alltså!

Och här är den nu. Min nya älskling. Känner du minsta behov av att ställa frågan "menasså vad är det som gör att tjejer är så idiotiskt fixerade vid handväskor?" så gå in på nån annan blogg och få det ur dig.

Oj oj. Stor och fin och skön att hålla i. Min dotter får väl köpa sina egna väskor när den dagen kommer.

Och vilka coola detaljer. Hej syntetväska. Jag älskar dig. 

Eftersom XIT-bloggarna tydligen långsamt ska förvandlas till modebloggar tänkte jag ge dagens tips:

Bästa mascaran just nu är blåbärsmascaran från Lumene
 

Jag fick ett så elegant spam men jag tror inte jag tillhör målgruppen:

Finns det någon därute som kan berätta vad de egentligen vill mig?

A: – Alltså hur tjock jag än blir så lyckas jag ändå köpa för stora byxor. Och hur stora byxorna än är så är risken ändå lika stor för camel toe.

Z: – Va? Vad är camel toe?

En liten konversation på fredagseftermiddagen:

Zandra: –Men åhhhh vad jag hatar pennor som inte fungerar.

(Stackars Zandra sätter tillbaks pennan i det lilla hålet på sin alldeles nya kalenderhållare)

Jag… – Men för FAN. Släng pennan. NU!! Varför sätter du tillbaks pennan i hålet om den är TRASIG? Man BEHÖVER inta spara på trasiga grejer bara för att de är gjorda i hårdplast. DEN ÄR SÖNDER! KASTA den. NU!!

Zandra: – ...?...

Jag: – Och ta INTE upp den igen. 

Dags att gå hem. Via Alko.

Jag kör runt här med en av julklapparna på ratten och kan inte bestämma mig för om jag är:

A. mommo

B. raggare

C. En praktiskt lagd aningen disträ kvinna som råder bot på fenomenet glömda vantar och kalla händer på enklast upptänkliga sätt

(Och inte är det nån som tankar min bil heller...) 

Oväntade saker som hänt under julledigheten: 

– jag var på Dinos på julafton

– jag gick inte ut på juldagen

– i ett misslyckat försök att kombinera finnens pappas och min mammas skinkrecept förstörde vi alltihopa och den hamnade oavsmakad i komposten (säg inget till JP, det var hans lotteriskinka)