Jag har köpt en lägenhet. Den luktar fimp, är således brungul från plastmatta till innertaksplatta, har en yttepyttetoalett utan dusch och jag ÄLLLSKARRR den.
Jag menar vad är nikotingula tapeter jämfört med höga vackra fönster? Vem bryr sig om att det inte finns dusch när köksskåpen är original från nånstans kring 1950? Och hur ska man orka reflektera över ett hängande vardagsrumstak när det finns rabarber på gården och en röd liten lada med svarta dörrar att titta på från frukostbordet och en berså?
Allt handlar förstås om hur man prioriterar. Hur man lägger fram sina renoveringsidéer för far och bror. Och så förstås en del om förträngning.
