Vet inte om nån såg den sena dokumentären om kvinnlig kroppsbehåring igår. En kvinnlig ståuppkomiker som bestämt sig för att ta reda på ungefär när i historien den kvinnliga behåringen blev tabu. Under dokumentären jagade hon modeller som kunde tänka sig låta håret på kroppen växa och sen gå en modevisning med kläder som till viss del var skapade av just hår från kvinnors kroppar.
Männen som kom i hennes väg äcklades och grimaserade och konstaterade idiotgrejer som att hår på kvinnor är ohygieniskt och strävt. Vi snackar sten i glashus å det grövsta.
Och kvinnorna. Dom reagerade ungefär likadant. Mycket märkligt när man låter tanken fara. Hur vi putsar och ansar och pinar oss med pincetter, svidande krämer och rakhyvlar för att bli hårlösa på bestämda ställen och hur vi spenderar miljarder på att fluffa och puffa med silikonprodikter och volymsprayer till håret på andra bestämda ställen. Och allt detta när halva befolkningen går omkring och stoltserar med ludd både i nacken, ansiktet, på bröstet och hela vägen från naveln till fotknölarna. Och ibland är det på dem helt tomt där var vi förväntas ha långt böljande mjukt gärna färgkoordinerat svall.
Men vad säger ni? Vågar vi nånsin odla lurvet? Det som växer utåt låren, på smalbenen eller under armarna? Eller är kampen för alltid förlorad?
Kollar man här så får inte män heller se ut som de gör längre. Här är en länk till en professionell retuscherares hemsida. Under "Portfolio" finns före och efter-bilder. Fascinerande absurt.
Och så undrar vi varför skönhetsidealet är så uppfuckat... Ingen vet ju längre hur en riktig människa ser ut.
tomte: var det där befogad ironi som jag inte uppfattade? annars kan du väl åtminstone förklara för en trög snubbe som mig vad du menade med "mer kompetenta"?