Tulla mig hit och dit

Detta åländska tullande. Varje gång jag tror mig ha begripit mig på det så visar det sig vara mer flyktigt än någonsin.

Som när jag hade beställt ett kanadensiskt läderöverdrag till vår fladdermusfåtölj och det stod tre personer och kikade över varandras axlar för att klura ut huruvida det var en lädervara, en förädlad lädervara, en inredningsdetalj eller gud vet vad för att hitta rätt trettiotvåsiffriga kod att skriva på ett papper at lägga i arkivet.

Som när ett par eBaykapade skor kommer hem i postlådan samma vecka som ett annat billigare par haffas av tullen och måste plockas upp före klockan femton och femton helgfri vardag med kvitto och bifogad bikt.

Jag känner mig alltid aningen brottslig när jag kommer därifrån med något nytt fyndat underverk. Och jag kan berätta att momsen är höjd, det är inte längre inköp+frakt under 45 euro som är gränsen utan 44,43 eller 43,44 euro, eller någon liknande maximalt lättförglömlig summa som ingen kan lära sig som gäller. MEN. Om skillnaden i moms är försvinnande liten så bryr de sig inte om att ta ut den alls.

I dag fick jag således ut dessa båda skönhetspar, UTAN att punga ut med tull eller momsskillnader.

Den perfekta gröna skon

Den perfekta svarta skon

Och för de av er som undrar vad en småbarnsmorsa från Kalmarnäs ska göra med dessa små skatter så måste även sådana ha en hobby.