... det är jag. Just nu. Om nån händelsevis saknar mina kloka tankar så kan jag meddela att de just nu allihopa finns samlade kring ett jobbprojekt som har slukat mig hel denna vecka.
Annars är veckans stora händelser att jag har ätit vegetariskt tre dagar. En ny klänning har kommit på posten. Jag har medverkat i den suddiga bakgrunden på en matbild till Ålandstidningen Lördag. Jag har sett Babel (fantastisk by the way). Jag har gett Fred Forsell krönikeledigt i juli (det är väl här ni sätter eftermiddagskaffet i halsen men Fred måste också få vara ledig annars kanske han slutar helt...). Gere har bytt banner här på hemsidan till nåt knäppt piratspel som jag ännu inte har testat. Pokerkvällen med jobbet som skulle ha gått av stapeln i kväll har blivit inställd på grund av klent virke i croupieren (en liten förkylning... ärligt Tommy...).
Och så har jag på hennes egen begäran skickat det här mailet till Zandra:
Ikväll har Zandra lovat ta med mig på rockkaraoke. Ser nån mig visa minsta tendens att närma mig scenen med Holy Diver på läpparna så sätt stopp för det. På vilket sätt som helst.
men filmen...
näää... såg ju framför mej hur det "oskyldiga" skottet av den algeriska(?) ungen ledde till en massa internationella förvecklingar, ett nytt världskrig skulle vara nära - mycket beroende på medias sensationslystnad och blodtörst - mitt i allt skulle Japan dras med också - (inte bara för att en japansk jägare gett bössan i present till ökenguiden, please...). Och att försöka rädda filmen genom att kasta om händelseförloppet, klippa så att alla filmkrönikörer ger tummen upp, och till sist "sy ihop handlingen" på slutet impar åtminstone inte det minsta på mej... mexicotanten spelade jävligt bra iaf - kanske hon var "sig själv" (no offense)