Hade tänkt visa er alla fredagens inköp. Laddade upp bilderna igår, och nu när jag skulle börja med inlägget är det plötsligt partypics från hemsidan istället för mina klädesplagg. Fattar noll. Är för trött för att börja försöka fixa det hela, så ni får hålla ut!
Är äckligt trött och stressad. Ännu en gång. Det är provperiod och alldeles i slutet av skolåret. All skoltrötthet jag trängt undan börjar nu smyga sig fram. Till på det har jag tampats med feber och förkylning i några dagar.
Igår hade jag åtminstone en ledig dag. Lånade mammas och pappas bil, beordrade Simon att vara chafför och så bar det av till Sverige. Ikea, Flygfyren och så Täby Centrum för lite klädshopping hann vi med.
Det här skolårets sista provperiod har tagit fart. Tre prov och ett jobbigt och svårt grupparbete kvar, sedan är jag fri från skola i 10 veckor. Underbart att få skriva det.
Nu gäller det bara att orka det här sista. Pepptips, någon?
Här om dagen avslutade vi den här dansterminen med att ha en uppvisning för alla intresserade på Dansskolan. Har uppträtt en gång tidigare, i julas på Alandica. Det levde jag på i många veckor, det var fantastiskt roligt. Även den här gången var det underbart.
Så vackert att se de duktiga flickor som dansat balett i många år. Så energigivande att se dansarnas häftiga rörelser och uttryck i de moderna danserna. Så lustfyllt att själv göra något man älskar och njuter av, och få applåder och uppskattning efteråt.
Åh, vad jag älskar dans. Så härlig konstform. Tur att jag upptäckte det!
Vid det här laget är jag väl lite sen med att säga det, men har bara inte kommit mig för tidigare. Hur som helst, det jag vill säga är att Maggios nya album Satan i gatan är GRYMT!
Ligger nerbäddad i sängen med feber idag. Mindre kul, så att säga. Särskilt då jag varit förkyld och febrig ungefär 3424232 gånger tidigare den här vintern/våren...
Har ätit sju isglassar. Sovit sjukt många timmar. Tittat lite serier. Myst med katten. Sovit ännu lite mer. Kanske inte hel fel ändå, om man nu måste vara positiv.
När jag säger att det jag ska skriva om knappast undgått någon, förstår ni säkert att det är hockey-vm jag, precis som alla andra, ska tjata lite om.
Mitt hemland, mitt fosterland, Finland, är världsmästare på ishockey. Egentligen vet jag inte varför alla (inklusive jag själv) blir så berörda. Det är ju inte vi som smällt in den där pucken i målet, utan Mikael Granlund och resten av gänget. Men ändå. Det känns så fint. Så bra.
GRATTIS FINLAND! (Härmed är jag officiellt trött på att alla facebook- och twitteruppdateringen handlar om vm. Det är nog nu, okej?
Tvivlar på att jag någonsin varit såhär trött en hel vecka förut. Har inte haft den här veckans mängd huvudvärk under en veckas tid förut. Somnade så jag trillade av stolen på spanskan här om dagen. Illa, med andra ord.
Snacka om lättnadskänsla när det nu är helg, och jag är LEDIG för första gången på något som känns som tio år.
Är helt sjukt trött. Har ont i huvudet. Vill sova i MINST 100 år. Har något som kan vara det tråkigaste prov någonsin under mina 12 år i skolan att läsa på tills imorgon.
Har hällt i mig mängder av kaffe. Tryckt i min kakor och godis, fast jag inte vill ha. Fast jag mår illa. Försöker uppnå nån slags sockerkick, sådär som barnen på pysselklubben kan få ibland när vi bjuder på glass. Måste vara vaken. Måste orka plugga.
Men det har gått för långt: Hackar alltid på pojkvän och vänner när de häller i sig den där sliskiga, äckliga, ohälsosamma drycken. Men nu är jag så desperat efter energi, att jag bara hällde i mig den. Nu vill jag spy. Mår skit. Är inte alls piggare.
Ska det faktiskt vara såhär att gå i skolan? Rätt sjukt.
Kom just in, har spenderat dagen ute i en solstol med en bok. Har nu hoppat i en blommig kjol. Lyssnar på Veronica Maggios nya skiva. Strax bär det av till Soltuna för morsdagsmiddag med famljen. Fin dag.
Nu har spanjorerna påbörjat sin hemresa till Madrid. Såklart har vi haft roliga och framförallt lärorika (när det gäller språket alltså) stunder tillsammans. Men inte kan jag säga annat än att det är ganska skönt att de åkt.
Började jobba redan vid 7 i morse, och när jag kommer hem runt klockan 15 idag ska det bli helt otroligt skönt att kasta sig på sängen och SOVA utan någon snarkade spanskis brevid sig.
Men sedan är det dags för nya tag och iväg på artonårsfest! Ska dansa hela natten med mina härliga vänner. Efter den här intensiva veckan ska det bli sjukt skoj.
Sitter och skriver en liten "aptitretande" artikel om Rockoff till aland.com.
Hoffmaestro, Daniel Adams-Ray och nu även Tove Styrke ska alla besöka vår lilla festival! Ungefär precis vad jag hade valt om det var jag som bestämde.
Snacka om att det här väcker en otroligt stark sommarlängtan i mig!
Just nu älskar jag den person som bestämde att man ska få studiestöd innerligt.
Efter att ha betalat av det sista till sommarens resa (Malta med mina åtta bästa vänner), har jag levt knapert.
Helt ärligt är det en himla tur att jag bor hemma fortfarande, annars hade jag nog svultit vid det här laget. Har i någon veckas tid haft under 10€ på kontot.
Alltså, snacka om lättnad när studiestödet klirrar in på kontot idag.
Vi går till skolan, och är båda med på spanska- och engelskalektioner. Annars har jag mina vanliga lektioner och spanjorerna ränner runt på museum och liknanade grejer. På kvällarna hittar på vi som deltar i utbytet på saker tillsammans.
Det är kul att öva öronen med all spanska, men herregud, vad hela grejen tar på krafterna. Det är inte så lätt att hålla reda på och passa upp någon 24/7. Och alla kulturkrockar och så språket då såklart, det tröttar ut mig totalt.
Min pojkvän ringde just och berättade att jag blivit utbytt.
Eller så sa han inte, det var min egen tolkning. Egentligen har han bara köpt motorcykel.
Men jag antar att åtminstone för ett tag kommer den få mer uppmärksamhet. Och när han pratar om "sin älskling" är det kanske inte alltid mig han menar längre.
Äh. Får väl köpa häst och börja kalla den för min älskling. (Pappa, betalar du eller?...)
"Min" spanska utbytestjej, Clara, har anlänt till ön nu. Hämtade upp henne i hamnen igår vid elvatiden. Efter en liten visning av huset, presentation av familjemedlemmar och allt obligatoriskt "mi casa es su casa"-snack stupade vi båda i säng.
Idag är hon på Föglöutflykt med resten av gänget, medan jag jobbar.
Jag tror att trots lite för lite ensamtid och någon man är tvungen att passa upp 24/7 (även om det är omöjligt att slå spanjorer i gästvänlighet, vill man ju gärna försöka) så tror jag vi kommer ha en trevlig vecka tillsammans.