Ville gratta mig själv lite i förskott, så beställde hem de här raringarna från H&M.

Jovars, trevligare starter på veckan skulle jag kunna tänka mig.

Liksom, inte att komma in i badrummet och upptäcka att Simons katt har hävt ner min tandborste på golvet, och sedan SPYTT på den. Alltså! Spytt!

Och Simons tandborste lämnade hon till på köpet helt ren.

Ibland måste man ju bara få ifrågasätta ifall man verkligen är barnet Gud glömde?

Muminmuggar och -skålar. Är ungefär jordens största muminälskare, och så har jag bara en mugg med Sniff. Borde ändras på, när det nu finns så många fina.

Shampot, inpackningen och serumet ur den här serien. Mitt barr lär behöva lite extra omvårdnad till vintern.


Min favorit av budgetchampagne. Eller övrig god dryck. Fyller man 18 så gör man!

Idag fyller min älsklings-Andrea 18 år! Grattis!!!!

Och nästa gång någon i "gänget" fyller år, så är det jag! WOHO!

Pinar mig upp för lusses trappor, trött och inte på något särskilt glatt och spralligt humör.

Så blir jag stannad en av lärare, och får höra trevliga saker, som att denna läst min blogg, att bloggen är bra, att jag skriver bra. Att jag är duktig.

Bara en sån sak. Det piggade upp mig åtminstone lite!

Snart fyller jag ju myndig (som om ni inte hört nog av det redan...), och funderade lite på vad jag önskar mig.

Jag önskar mig att mina närmsta vänner ska komma med mig till Indigo (Arken och Kino, varsågoda att släppa in oss 18-åringar lördagen 3/4!) natten jag fyller.

Att min familj och pojkvän ska komma med mig ut och äta god middag på min egentliga födelsedag.

Att så många som möjligt kommer och har roligt på min och Mathildas gemensamma stora fest vi troligen kommer att ha någon helg efter att jag fyllt.

Och får jag inte önska mig nåt sånt, så önskar jag mig någon kul upplevelse som en rolig danskurs, allt som involverar resa och andra land, kanske en konsert med något av mina favvoband eller något i den stilen. Något minnesvärt. Något som får mig att le i all höstdepp och skolstress.

MÅSTE jag önska mig någon "sak" så önskar jag mig en ny cykel.

En helt vanlig svart damcykel med korg. Korgen är viktig.

Lyssnar på den här låten:



och väntar på min 18-årsdag.

Idag är en sån där dag då jag inte orkar. Orkar ingenting, har inte lust med något.

Tar och tillåter mig själv att vara så idag. Ibland måste man lyssna på sig själv.

Tänker ligga i sängen och krusa katten, dricka hett kaffe på balkongen, lyssna på regnet, äta vad jag känner för och bada badkar med mycket skum.

Verkligheten, livet, måsten och människor får vänta.

I morse, en timme före jag egentligen skulle ha börjat, stormade jag in hos studiehandledaren. Flåsade fram att jag inte sovit på grund av skolångest.

Vi flyttade kurser och ändrade min studentprovsplan. Nu kan jag andas igen. Känner mig okej.

Skönt att slippa lipa mig igenom de kommande dagarna. Och nätterna. Måste bara säga det. En jävla lättnad.

Eftersom det många gånger i sommar tagit emot att sitta på jobbet, unnar jag mig nu lite belöning när största delen av lönen kommit:






Resten ska jag spara. I tankarna har jag resor, andra länder, nya upptäckter.

Har varit i skolan första dagen för den här terminen idag.

Är rätt tudelad. Lusse är ju trevligt.  Men, så mycket dåligt har kommit med det nya systemet. Och när jag tittade på hur mina scheman kommer att se ut under året blev det en och annan suck.

Men, vad gör det om 100 år att jag haft två mattekurser i samma period två perioder i rad?

Kollade i spegeln. Plötsligt vred sig hela rummet. Fattade ingenting, gick närmare spegel. Allt vred sig fortfarande, och innan jag förstod vad som hände blev allt svart.

Jag svimmade. Föll. Handlöst. Slog huvudet i hörnet på ett bord.

Vaknade upp på golvet, låg där och kved av yrsel. Kröp - för yr för att stå upp - mot telefonen för att ringa någon.

Förklarade för mamma att jag svimmat för första gången. På hennes befallning lade jag mig i sängen. Där låg jag ett dygn. Yr, illamående och med huvudvärk.

Min kropp sa förmodligen stopp till något , och jag är inte säker på vad.

Så många tankar, så mycket funderingar.

I lördags var det kräftskiva som gällde.


Det var fina Rebecca som bjussade på hela kalaset.


Efter kräftorna blev det efterätt från Choklad. Sån jävla lyx med vänner som jobbar där!


Mätta och glada!


När all god mat och efterätt var i våra magar började det bli mörkt.


Men vad gör det när det är sommar i glada vänners sällskap?


Söta Mickis.


Senare under natten förvändlades gräsmattan till dansgolv.


En rolig, trevlig, galen och mysig kväll med vänner jag tycker om så himla mycket! Tack allihop!

Det har blivit någon slags vana att jag en gång per sommarlov på något sätt får telefonen oanvändbar.

Samma skit det här året.

Har alltid, alltid, alltid känt avsky för människor som kör bil berusade. Kan inte komma att tänka på något mer själviskt. Så många oskyldiga som kan komma till skada. Anhöriga som får lida psykiskt när det går tokigt för chauffören. Att utsätta dem för en sådan saknad, en sådan ångest. Andra, helt oskyldiga, trafikanter som kan skadas. Sätta sig bakom ratten och riskera att förstöra så många liv. Fattar inte. Skulle aldrig. Det har ju visat sig så många gånger att det allt för ofta går åt helvete.

I förrgår natt körde en släkting - avlägsen, men ändå - till mig ihjäl sig. Full.

Vad säger man?

Simon och jag bodde i en liten stuga på gården hos min farfar.


Gammal, men med charmiga och fina detaljer.


Är det semester så är det. Vi tillät oss att lite gå efter visdomsorden på kylskåpet.


Vi sov ut, kramades och njöt av att bara vara. Med varandra.


Frukost i solskenet.


Det var 4 sköna dagar. En dag spenderade vi i Helsingfors med Borgbacken, shopping och god middag. Annars åkte vi runt och försökte hinna med en kopp kaffe med så många som möjligt ur min släkt.

Om EXAKT EN MÅNAD är det min tur att fylla 18. Myndig, vuxen (kanske inte) och ja, 18 helt enkelt!

Känns bara så j ä v l a bra att jag måste tjata lite till om det.

I vanlig ordning bläddrade jag igenom Ålandstidningen till morgonkaffet. Hittade Zandra Lundberg i sommarsoffan.

Känner inte henne personligen, men via blogg, twitter, intervjuer och övrig media. Och en gång har vi faktiskt träffats på Bagarstugan för att jag ville ha jobb på XIT. Det fick jag. Fick skriva någon liten artikel varje månad. En gång var jag på framsidan och slafsade i mig pizza. Pinsamt, tyckte många. Bara jag får skriva, tyckte jag.

Hur som helst. Att jag fick vara med och göra XIT på ett hörn är för mig orsak nog att älska henne.

Men sen är hon ju så jävla... Så jävla Zandra! Älskar hur hon är på sitt eget sätt. Älskar sättet hon är på också. Älskar allt hon skriver. Så roligt, öppet och eget. Vardagligt, men så kommer det alltid någon snap som gör det till ett jävla mästerverk.

När folk frågar mig om idoler och förebilder, vill jag svara något fint om någon känd som typ gömt judar i sina hem när Hitler härjade runt, eller liknanade. Men så svarar jag alltid Zandra.

Nu är jag helt jobbfri i en vecka. Hade drömmar som Barcelona, men ekonomin är fortfarande långt ifrån stabil efter Malta.

Så nu blir det bara Finland. Släpar med mig min älskling, så tar vi idag färjan över till fastlandet.

Vi ska mysa lite med min släkt, åka till Borgbacken och virra runt i Helsingfors lite. Och också bara vara. Njuta av varandras sällskap. Vila. Andas!