XIT - Din guide till nöje på Åland

Att välja ett yrke - fy fan så svårt!

Varninig: ett långt inlägg mest för min egen skull, för att reda ut ett trassligt garnnystan i mitt huvud, innehållade väldigt lite underhållning för ointresserade av vad jag vill studera.

För si sådär fem år sedan bestämde jag mig för jag ska bli journalist. Praoade sedan på Ålandstidningen, gjorde något frilansjobb och bestämde mig ännu mera.

Så började jag Lusse och fastnade för ämnet psykologi. Ville lära mig allt om hjärnan, beteende, känslor och så vidare. Tänkte att jag kanske hittat min grej, att det är psykologi jag vill plugga vidare. Tills någon informerade mig om att man behöver toppbetyg.

Släppte psykologin ganska snabbt efter det, och kom istället fram till att socionom kunde vara något för mig. Människor, samhället och möjligheten att jobba inom väldigt många olika områden med samma utbildning. Perfekt för mig, som blir uttråkad så snabbt.

Frilansade lite mera, åkte till Helsinfors och besökte universitetet och kände hur Soc&Kom och journalistiken ropade på mig. Bestämde mig på nytt för att bli journalist. På riktigt.

Trodde jag. För nu har jag läst på och förstått att man åtminstone i Åbo också kan komma in på psykologi via urvalsprov. Med andra ord har jag på nytt börjat fundera över ifall jag kanske skulle kunna komma in, trots allt. Jag kanske inte finner alla typer av psykologjobb intressanta, kan till exempel inte riktigt se mig själv hjälpa vid bedrövliga skiljsmässor. Men jag kunde kanske inrikta mig på barn och ungdomar. Eller möjligen forskning.

Ju mer jag funderar på saken desto mer sugen blir jag. Psykologi är så intressant att det till studentprovet i början var som att läsa en bok för underhållningens skull. Och samtidigt ropar skribenten inom mig om hur kul jag skulle tycka journalistik var. Och socionom skulle garanterat passa mig.

Slutsats: HJÄLP! Jag har alltid beslutsångest, men det här kan vara mitt livs värsta!

Sådär, ungefär en hel roman om vad som föresgår i mitt huvud inför framtiden. Hoppas ingen som hade hoppats på lite skön lördagshumor läste.


Kommentera

Kommentarer (2)

Av: M - 06.08.2012
Kort sagt, gräv inte ner dig allt för mycket i vad som är rätt eller fel för dig i framtiden, för det kan du inte veta i dagsläget! Ditt val alltid kommer vara beroende på vad du tror/gissar eftersom du ju faktiskt inte med säkerhet vet vad de olika alternativen innebär (visst, du har frilansat en del inom journalistspåret, men det yrket innebär troligen väldigt mycket mer/annorlunda saker än det du hittills provat på). Jag trivs t ex. mycket bra med mitt nuvarande yrkesspår, men jag hade inte en susning att jag skulle befinna mig inom just den fascettten av detta yrke när jag påbörjade min utbildning (jag hade helt enkelt inte en aning om hur mycket olika saker en xx kan jobba som). Mitt eget val av utbildning baserade jag på lite lösa aningar/troende om vad det yrket skulle innebära, det visade sig senare när jag gick utbildningen att yrket i fråga var så mycket bredare än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.. och där jag nu är verksam hade jag inte en susning om att man ens kunde jobba :) ps. skulle det kännas helt galet efter nåt år på en utbildning är det ju inte värre än att du byter till en annan.. några erfarenheter rikare (lite studiemedel fattigare), men med vetskapen om att den utbildningen inte var rätt för just dig.. så nästa gång du söker är det ett alternativ mindre att fundera på. Lycka till med utbildningen, vilket spår det än blir!
Isa svarar:
Japp, du har så rätt, man kan inte veta. Det är ju det som gör det hela så svårt. Och tack för ditt lycka till! :)
Av: Chipsbert - 04.08.2012
Alright, lite hjälp på traven med korta sumeringar som egentligen inte är av vikt men som ändå kanske kan hjälpa. Vill du bli socionom? Bäst att du har en förkärlek för pappersvädning och kommunalpolitik. Vill du bli psykolog? En bra psykolog VILL hjälpa bedrövliga människor, och ser det inte som något negativt. Vill du bli journalist? Ja, det vill du nog, och det verkar också passa dig. :)
Isa svarar:

Jagmenade inte att jag inte vill hjälpa "bedrövliga människor", jag kan bara inte riktigt se mig själv inom alla områden (tur att man kan inrikta sig). Nu när jag läser vad jag skrev igen, låter det kanske lite fel. Ändrade lite på direkten.

Och ja, jag vill bli journalist. Men jag försöker också se vad jag vill om typ 10 år. Är för skoltrött för att "välja fel".

För övrigt, jisses så trevligt med en kommentar! Tack Chirre!