Jag är som känt väldigt svag för gamla hus, helst med glasverandor och pelargoner i fönstren. Åtminstone på somrarna. I sommar har vi möjligheten att vistas i just ett sådant hus. Det är litet, det är rött med vita knutar, utanför växer stockrosor och ju mer vi klippte, ansade och tog oss igenom en djungel av växtlighet hittade vi: EN RIKTIG BERSÅ! Av syrener. Hur fänt är inte det på en skala då?

Jag trodde det var en vanlig (random vildväxt stor) buske men inte, inne i bersån låg en stol och en gammal bänk.

I sommar skall jag tillbringa många timmar i min berså, sitta och njuta av livet med en kopp kaffe med mjölk. Kanske dukar jag upp med småkakor och sånt också.

Så i sommar hittar ni mig i min berså så att säga.

Självklart använda det gamla tantporslinet med blommor på.

Ibland är livet gott, så gott. Nu ser jag fram emot semestern.

-danska design möbler

-vackra lampor

-underbara designade textilier

- Bo Söderlunds och Pernilla Hurmes konstverk

-gamla arabiaserviser

- 70 tals plastgrejer

- kitchen aid i rosa

- underbara utemöbler

- massor av trädgård

- nyrenoverade kök

- fina plattsättningar, fontäner och dammar i andras trädgårdar

- en självgående gräsklippare

- glasverandor i gamla hus med pelargoner och porslinskatter

- vackra snidade kökssoffor

- arabia serviser från 70 talet

Bra för hälsan men ack så illa för plånboken.

 Kollar man riktigt noga ut genom det skitiga fönstret KAN man ana en lastbil.

Om man bor i ett område med många äldre människor som bott här sedan området byggdes så måste man göra en del saker för att platsa in. Det första man bör göra är att gå i pension men det känns dumt när jag kan jobba och vem attan ska amortera på lånen då?

Det andra man skall göra är: tvätta bilen.

Inte sådär random som vanliga människor gör, när man inte längre hittar barnen i baksätet pga all sand från dagis.

Nej, här skall tvättas bilar minst två gånger i veckan. Åtminstone om man är pensionär.

Vad gulligt, jag är övertygad om att de befinner sig i en mångårig krigszon om just vem som har renaste bilen.

Dessutom ska man helst, om man kan ha en liten terrass på framsidan också så man kan sitta och titta på folk på gatan och vad de gör. Som tur är fick jag virke till just en sådan terrass i födelsedagspresent, alltså 1 poäng till mig!

Idag är jag hemma och sjukskriven för mina bråkande axlar och nacke, så jag gör inte många knop idag inte, däremot ser jag att grannarna mittemot har en grävmaskin på gården och gräver upp något invid huset. Månne de dränerar? Kanske dränering nu blir det "nya biltvättandet" här på gatan.

Jag älskar att bo här. :)

Känner ni igen något månne?

Jag är nog i princip totalt ointresserad av sport i alla former.

Senast jag tittade på en hockeymatch var för 16 år sedan när Finland blev världsmästare, och så nu i söndags då.

Mannen (också totalt ointresserad så långe det inte är VM final SWE-FIN) och en kompis som ibland bor i vårt gästrum hade bänkat sig vid tv:n med dricka och chips för att kolla in matchen mellan Sverige och Finland.

Mitt konstaterande efter denna match är att : ja sport är (fortfarande) farligt, såna här matcher sätter horn i pannan på vem som helst, folk gör uppror på hemsidor och supporters blir deprimerade när deras lag fetingförlorar.

Folk går så långt att de tillochmed bränner flaggor tydligen.

 Dessutom funderade jag själv som verkligen inte uppskattar sport, varken som utövare eller åskådare på att hänga upp en finsk flagga på kontorsdörren, alltid retar det någon, bara för att...

Idag är verkligen ingen bra dag. Känns olustigt och som allt står stilla. Trampar på samma ställe om och om igen, livet går i cirklar. Om och om igen, runt och runt som en karusell som bara får en att må illa.

Ingen vidare lust till någonting. 

Var är det sprudlande vårhumöret? Det är snart semester också! Hallå hallå?

Den som besöker en mataffär idag, snälla gräv längst ner i en frysdisk till min fördel och köp upp den sista bortglömda förpackningen märkt med LIV. Leverera den sen hit till berget så jag kan ha nytta av det. Gärna i en solgul fin förpackning. Tack.

Ungefär vid denhär tiden varje år möter man glada men lite rödögda människor i matbutiken.

-Jaha, hur är det med er då? frågar man sådär artigt i förbifarten, ni vet när man egentligen inte bryr sej alls utan bara, ja simpel artighetsfras.

Det är INTE här man vill höra om saker som liktornar, mångåriga ryggproblem och vad han där kiropraktorn heter "du vet han på norragatan" etc och verkligen, verkligen jag menar allvar nu verkligen INTE:

"-Jo det är nog bättre nu, men fan vad jag kräktes hela natten inatt och Bosse, han satt på andra skithuse han med huvet i en hink. - MEN NU ÄR DET BÄTTRE..."

-Eh okej ..säger man, backar tre steg och försöker hålla andan så djupt det går, så man nästan blir blå i ansiktet. Nu dör jag!

Varför gör folk så?

Varför stannar man inte hemma om man är magsjuk?

Helst en extra dag också efter sista symptomen för då smittar man inte ner andra.

Ja det där ordet: - andra, bryr sig ingen om andra längre?

Eller vaddå? "-Jaja nu har jag haft kräksjuka minsann så nu ska nog hela Goooodby å ha de å tammeholi" / Gubbe som går och slickar på varor på Erik Mattsons

Hur i hela.... kan man ens gå inne i en butik och pilla på grönsaker, prata med folk och vara helt som vanligt fast man egentligen borde klassas som farligt gods?

 Jag slutar aldrig någonsin att förundras över dessa sjukdomsterrorister.

Egoistiska sjukdomsterrorister.

För det är precis vad de är.

Vet hut.

En gammal fisk eller ett sjukt bra band vid namn MARULK, får en att vilja fuldansa natten lång.

Marulk kommer till Pub Bastun  nu på lördag den 7 Maj, vad roligt, så bra, ser fram emot det massor!

Ses där nånstans i publiken!

Fantastiskt rolig valborgsmässoafton är slut.

Resultatet av denna kväll blev ett vedlider, en utediskbänk och ett växthus. 

Episka nya citat och diverse annat skoj.

Massor av god mat och härliga kompisar.

Tack för en underbar kväll/natt/dag!