Nu har radion lagt ut mitt sommarprat på webben för er som undrade förut var man kan lysna på det.
Här: Mitt sommarprat.

Nu har radion lagt ut mitt sommarprat på webben för er som undrade förut var man kan lysna på det.
Här: Mitt sommarprat.
Hej alla fina där ute! Efter sommarpratet häromdagen har jag inte kunnat skriva ett ord på några dagar(Tung och härlig utmattning), därav min dåliga uppdatering. Men nu är jag tillbaka igen och allt känns bra! Så nu tänkte jag visa er lite bilder från våra resa i Amsterdam förra helgen. Så här såg vår fina flodbåt ut som vi fick låna av en vän till Heidis syster. Välkommen in!
Se, vad fint det var! Som ett litet mini-hus som ligger och flyter i en kanal mitt i centrum.
Snacka om bra utsikt. Ifrån köksfönstret såg man båtar köra förbi.
Här är Heidi tillsammans med härliga Lizzan som var så snäll och lånade ut sitt hem till oss.
Vi anlände tidigt på fredagsmorgonen och så fort vi gjort oss hemmastadda i husbåten begav vi oss ut på stan.
Jag har aldrig varit i Amsterdam förut och blev så hänförd över alla vackra kanaler. Jag gillade staden direkt.
Och de gjorde vi alla när vi strosade omkring och utforskade centrum. Här är Samira.
Carro.
När vi fått en första uppfattning och känsla för gator och folk köpte vi hem lite smått och gott och satte oss på husbåtens terass.
och njöt av jordgubbar, vin, holländsk ost och druvor. Så härligt! För mig kunde inte semestern ha börjat på ett bättre sätt.
Heidi som nyligen varit i Kina överraskade oss alla med en liten present.
Jag fick de rosa fina armbandet som passade utmärkt med mina övriga armband från hela världen. ( Jag köper ett i varje land jag besöker och så sitter det på tills det faller bort av sig själv, jag gillar det på något vis.)
vi satt där på terassen och myste och kollade in båtarna som gled förbi med jämna mellarum.
Jag kunde inte låta bli att kika på husen som jag tycker påminner så om arkitekturen i New York. Men det kanske inte är så konstigt. Det var ju holländerna som grundade NY.
När vinet var slut tog vi på oss partykläderna och gick ut för att äta en god middag.
Vi hittade denna mysiga restaurang.
där maten var god och personalen trevlig.
Mätta och nöjda gick vi sedan vidare dit lamporna lyser rött, red light district.
Ljuslyktorna speglade sig i vattnet
och vi hittade roliga människor
att dansa med hela natten lång.
Hej alla fina! Nu är jag hemma och snart får ni se vad vi hade för oss där nere.
Men först är det dags för sommarprat.
I morgon klockan 10 finsk tid kan ni höra mig prata om längtan i Ålands radio.
Om ni inte har tillgång till kanalen kan ni gå in på deras hemsida och lyssna live:
Där kommer sommarpratet även att läggas ut lite senare som podcast.
Önska mig lycka till! ;)
Nu åker jag med tjejerna till Amsterdam över helgen för att bo på en kanalbåt och dricka vin med utsikt över kanalerna. Jag är så glad! Från och med i dag och fyra veckor framöver har jag semester! Det finns ingen bättre känsla än när all ledighet ligger där framför en. Orörd!
Jag är tillbaka igen här på bloggen på måndag!
Jag vet inte varför, men när det är så här varmt ute får jag lust att sitta i trädgården och dricka röd saft och äta kakor i skuggan av äppelträden. Helst ska gräset vara lite så där vildvuxet och saften ska bäras in på en bricka så att isbitarna klirrar mot glaset.
Här kommer ett väldigt enkelt men mumsigt kakrecept på valnötskakor med sylt. De blir så goda och går så snabbt att laga att man undrar varför man någonsin köpt kakor i affären.
Kakreceptet
150gram smör
1 dl socker
75 gram hackade valnötter
2, 5 dl vetemjöl
Sylt, vilken som helst som du tycker är god.
Gör så här:
1. Blanda socker och smör tills det blir mjukt. Lägg då i valnötterna och mjölet och rör ihop i en bra stund.
2. Gör små bollar av smeten och lägg dem på ett bakplåtspapper. Gör en liten grop med ditt finger i mitten på kakon och lägg i lite sylt med en tesked.
3. Grädda dem i 12-15 minuter i 175 grader.
Och så blev det bröllopsfest i lördags på Furuborg i Lumparland på traditionellt vis med Ålandspannkaka och snaps vid ankomst.
På en liten berghäll stod Daniel och Marika och skålade i champagne med alla gäster
Kvällens finaste hatt
Ålandstidnings-gänget var på plats
Och på bordet låg programblad, namnlappar och en läcker förrätt.
Vädret var så varmt och skönt så festen pågick lika mycket inne som ute.
Erika, som sjöng så fint i kyrkan, hade så fin klänning.
Zandra satt i närheten av mig och Marikas orienterar-kompisar från Gävle.
I taket hängde ballonger och
gästerna höll så fina tal så Marika kunde aldrig sluta gråta glädjetårar
Marika och jag.
Efter middagen gick gästerna runt och skålade och pratade.
Och när Daniel var borta från bordet passade killarna på att ge Marika en puss
Sedan blev det brudvals
och smarrig tårta med hallonmousse och kladdkakebotten.
När det började skymma ute dök ett annorlunda brudpar upp. Vi fortsatte festa och hade superskoj tills benen var helt slut och var redo att gå hem.
Då skrev Jacob fina rader i gästboken
och så delade hela gänget en taxi till stan. Då var solen på väg upp igen och landskapet utanför fönstret så vackert. Och vi blåste såpbubblor och sjöng för full hals till Creedenslåtar hela vägen hem.
Tack Marika och Daniel för en jättefin bröllopsfest! Kram
I lördags sade min vän och förra kollega Marika ja till sin alldeles egen prins Daniel.
Lumparlands kyrka var så vacker och kärleken och pirr i magen hängde i luften.
Inne var det hett och hög stämning. Klänningar prasslade och ljudet av skor ekade mot golvet. När Erika Wiklund sjöng ”Ännu doftar kärleken” precis efter att Daniel och Marika kysst varandra, fick jag gåshud. Hela cermonin var som ett andetag.
Vi var många före detta kollegor från Ålandstidningen på plats och alla var så vackert festklädda. Här är Anna och Zandra.
När vi blåst så många såpbubblor på brudparet som vi bara orkade, kom bröllopsbilen för att plocka upp Marika och Daniel. Solen lyste och det var så varmt att till och med en sjal runt axlarna kändes som för mycket.
Då var det även dags för alla gäster att gå vidare till Furuborg för bröllopsfest! Här är Sandra.
Men först en titt på Marika i hennes klänning. Så så fin! Och allra finast var hur kärleksfullt hon och Daniel tittade på varandra under hela kvällen.
Kärlek.
Förra veckan var jag ute nästan varje kväll och tog tillvara på sommarkänslorna med fina vänner, gott vin och trevliga stunder.
En av kvällarna firade Åsa, jag och Lina Johanna. Hon fyllde nämligen år i maj och födelsedagspresenten var en middag på Åss.
Det blev en riktig fin kväll på mycket prat och diskussioner om allt från stort till smått. Bara Wedde saknades.
Sedan några dagar senare bjöd fina Anna in mig på middag och vin för att fira starten på hennes semester. Det var så roligt att få se hennes och Eriks fina 1950-tals hus med en växande trädgård. Tyvärr pratade jag så mycket så jag glömde bort att ta bilder av alla fina detaljer jag blev kär i.
Men här är en bild på Erik
Och fina Lisa, som dök upp lite senare. Och oj, vilken party-kväll...;)
I fjol stack jag och Heidi i väg till Grekland på en veckas semester redan i maj
Vi åt gott, badade och vilade vilade vilade efter en tung vinter för oss bägge två
Jag har så fina minnen därifrån
Och känner mig så fri när jag tänker tillbaka på vita husväggar, blått hav och den värmande solen.
I juni åkte jag mycket med min snipa Augustina innan jag fick semester
och jag och Carro åkte ut på en bussluff längst Västkusten. Det här är vackra Fjällbacka.
Vi myste hela veckan
tog kvällsdopp i solnedgången
låg på klipporna och njöt
hade allvarliga och bra samtal i månskenet
och frossade i räkor.
Sedan hann vi bara hem en sväng till Stockholm
Innan vi rymde i väg på nytt till en liten lägenhet i ett hett Paris
där vi strosade omkring i vår absoluta favoritstad
njöt av massvis och massvis av god mat
hade picknick med franska vänner på en bro över Seine
ristade in våra minnen med krita
Sögs in i folkvimlet utanför Montemarte och kände oss så där härligt parisiska
som man bara kan i gräset nedanför Eiffeltornet
Åh, Åh, Åh! Vad jag längtar till det här årets semester!!! Tjejer, det ska bli uuuuunderbart!!!!!!!!
Häromdagen kom fina Andreea hem till mig för lite tisdagsvin på min balkong. Hon är hemma från Uppsala över sommaren och det gör mig så glad.
Jag lagade kycklingsallad med melon och tahinidressing.
Kvällen var så himla fin. Vi plockade varsin kvist jasmine och gick ner till stranden.
Doften av Jasmine påminner mig om heta nätter i Sevilla i Spanien. Och det kändes nästan som jag var utomlands.
Väl nere på stranden bestämde vi oss för att ta ett kvällsdopp.
Sedan satt vi på bryggan och tittade ut över stan medan solen gick ner.
Vi skålade för sommaren och doppade tårna i det skönt ljumma vattnet.
Johanna och Vilmer var där i matchande rött.
Thomas och Stefan pratade fotboll...tror jag.
Dessi lilla syster Nettan var så fin i lockigt hår och bruna ögon för dagen.
Syster Åsa njöt av solen
Och det var så kul att få en pratstund med Ia, som också var hemma på besök från Vasa.
Olle och Melker hittade till deras stora förtjusning en studsmatta
Och Vilmer kollade in de större barnen.
Hej! (Johanna lånade min kamera för en stund)
Sent på lördagskvällen blev det ännu mer trädgårdshäng. Denna gång hemma hos Victor och Erika. Victor som fyllde år fick en stor grattiskram!
Andreea var där och var så fin i sin turban. Vi pratade och mumsade i oss Erikas härliga buffé av goda kakor
Jag lärde känna lite nytt folk
och träffade personer som jag inte sett på länge. Det här är Ingrid.
Som jag säkert har berättat om tidigare så har jag fem underbara syskonbarn.
Malva, Otto, Melker, Olle och Axel.
Alla barn är fina, men det är någoting speciellt med syskonbarn.
Deras leenden går liksom rakt in i hjärtat, man vill skydda dem mot allt ont och busa med dem så att de inte kan sluta skratta.
Man vill lukta, lyssna, hålla och vara med om.
Och så saknar man dem redan innan man säger hej då eller god natt.I dag
sorgsna ansikten, vacker trädgård, Bruce Springsteen och ett overkligt farväl
Jag kan inte sluta vänta på en randig tröja ooch en nyfiken fråga
Plötsligt vilar livets hela tyngd ytterst på ett grässtrå
Där i dag
i det skyddlöst mjuka
en stor sorg
Tomhet
Orättvisa
Men också någon sorts tröst
För glädjen har alltid ett sista leende.
Någonstans dröjer det kvar.
Någon förvarar det
Djupt i sin saknad.
I går kväll började jag räkna antalet helger kvar tills jag får semester. Helger som är uppbokade. Och helger som är lediga. Plötsligt hamnade jag in i september. I ett svisch! Jag insåg att man får inte räkna helger på sommaren. Man måste räkna varje liten dag och stund. Så jag började med att sätta på mig en blommig klänning i dag.
Nu ska jobbluncherna spenderas i solsken. Vin ska drickas på balkongen, även fastän det är en helt vanlig torsdag. Efter jobbet ska jag gå tll stranden, köpa en glass eller jordgubbar från torget. Jag ska bjuda hem vännerna på vardagsgrillningar i trädgården och jag ska njuta av det underbara ljuset på kvällarna. Och ibland precis innan jag ska gå och sova ska jag smyga ner till stranden och ta ett nattdopp.
För sommaren är verkligen här nu.
Nu!
Bilden är tagen av Mark Borthwick

