JANUARI

 

Matåret började hos Heidi på nyårsafton med paté direkt importerad från Spanien, smörstekta krutonger med stenbitsrom och en gudomligt god laxtartar. 

 

Dessutom till det champagne förstås och Heidis hemlagade mozartkulor! Den kombinationen: Mozartkulor och champagne är så gott!

 

Annars kan man helt lugnt konstatera att jag åt mycket spansk mat i år. I Spanien. Känner mig så lycklig över alla fantastiska smakupplevelser det här året bjudit på. I januari åkte jag till min kompis Marks hus utanför Barcelona längst Costa Brava. 

 

Där var det stora, livliga spanska middagar varje dag 

 

med mat direkt från utegrillen. I januari!;)

 

Där i närheten fanns även stora olivlundar

 

och färska fikon i träden. 

 

En dag åkte vi uppe i bergen mot den franska gränsen. Skinkan, korven, kaffet och brödet som vi hade med oss i slalombacken smakade så där ljuvligt gott som mat gör utomhus i kylan. Åh, nu vattnas det i min mun. 

 

På samma resa letade jag upp alla möjliga små delikatessbutiker jag kunde hitta i stadsdelen el Born i Barcelona. Det jag spanade efter var gåspaté. 

 

och spanska skina så klart...mmmm!

 

Och av en slump hamnade jag in i den här kaffebutiken som precis hade fått in en leverans av kaffe från Sydamerika och prövade fram olika blandningar. Och jag fick till min stora lycka delta. 

Jag fick även upp ögonen för vindistriktet Ribera del Duero och leta nya sorter i vinbutikerna.

 

lagade min egen svarta paella med bläckfisk

 

och gick ut på finrestaurang och åt hummer. 

FEBRUARI 

 

Av förklararliga skäl efter en sådan lyxig månad blev februari lite mer sparsmakad. Men jag njöt av lång goda frukostar med hembakad bröd 

 

och blev bjuden på härliga indiska middagar hemma hos Lara och Dave. Där det ibland var retrofrisyrer som gällde 

 

och andra gånger roliga hattar!

MARS

I mars var jag tillbaka i Spanien och fick för första gången pröva på calzots. Alltså purjolökar som grillas svarta över elden och som man sedan äter insidan av tillsammans med en härligt god paprikasås. 

Det blev även massa andra läckerheter som restaurangen Bar Tomas kända Patata Bravas

Musslor i vitvinssås och grillade räkor direkt från  skaldjursrestaurangen i la Boqueria

Grillade kronärtskockor med bara lite olivolja och salt. 

Paella, paella, paella....testade mig fram bland olika restaurangen för att finna den godaste. 

Färsk Sparris... i mars!

och pan con tomate varje dag till frukost. Alltså rostat bröd med olivolja, tomat och salt..

Dessutom lärde jag mig laga för första gången croquettas

Och så drack jag litervis med spanskt kaffe förstås. 

APRIL

I april saknade Åsa och jag ett brunschställe i Mariehamn och tog saken i egna händer och lagade en pop-up brunsch hemma hos mig på Torggatan. Åh, vad det var roligt. 

Sedan försökte jag ta Spanien till Åland och lagade melonskivor inrullade i skinka

och så grillade vi för första gången utomhus det året!

När fina Anna skullle fylla år satte jag ihop en matkorg till henne med bland annat hemlagad pesto

och mandelsmör

Sen bjöd hon in till stor fest och bjöd på en stor mumsig buffé. Jag njöt i flera timmar. 

På Grahams altan på Vårdö fick jag njuta av en kopp kaffe och Mercedes choklad i solen. Ett sådant fint minne. 

 

Sen kom bästa Heidi på besök och stod hemma på dagarna och kockade i mitt kök när jag kom hem från jobb!  Den ena läckerheten efter den andra.

 

Samma vecka blev det även bubbel på Indigo med Gisela och Ester när vi firade utgivningen av boken ”Att välja sin väg” som vi alla jobbat hårt med. 

 

Jag började odla kryddor på balkongen. 

 

Carro kom över till valborgshelgen och det blev massa vin, mat och prat 

och hemlagade munkar så klart! 

MAJ

I maj var det italienskt på menyn. Anti-pasti!

Skaldjurspasta

Citronsorbé. En av mina favoritdesserter. 

 

Finaste Carro fyllde 30 år och förutom en överraskningsfest tog vi även med henne till den mexikanska restaurangen Puta Madre

som är inredd likt en bordell från 1920-talet. Helt fantastiskt!

Och fler födelsedagsbarn firades denna månad. Mitt Gudbarn Arvid med en stor maffig jordgubbstårta 

och ett klassiskt kaffekalas

hemma hos mamma och pappa när mamma fyllde år. 

JUNI

 

Och så äntligen var sommaren här. Carro och jag packade ryggsäckarna, åkte till Helsingfors och sedan ändå upp till 

 

Rovaniemi och Sodankylä för att gå på Midnight sun film festival! Åh, vad roligt vi hade. Och kolla ljuset. Det här var mitt på natten. 

 

Maten var däremot lite mer spartanskt. Men konstig nog smakar det enkla helt underbart

 

när man sover i tält. 

 

Därefter bar det ner till Göteborg för att äta bröllopsmat i Rosenträdgården. 

 

Min fina Ulrica och hennes Martin firade nämligen sitt giftemål. En av de mest vackraste bröllop jag varit på!

 

På samma resa passade jag på att träffa min fina vän Miguel(längst till höger) och hans pojkvän och vänner. De tog mig med till en italiensk kaffebar. Där kaffet var gudomligt!

 

Och sedan till det ultimata brunchstället där de serverade amerikanska pannkakor med äkta lönnsirap!

 

Ulrica och Martin fick tårta över och var så snälla och gav oss en hel bit. 

 

Den festade vi på i Heidis trädgård. På en helt vanlig måndag!

 

Resten av dagarna tillbringade jag mycket kring Heidis köksbord med mysiga frukostar och vin, prat och läcker mat!

En så underbar början på sommaren! 

 

Jag lyssnade på Mia Skäringers vinterprat i p1 i går. Samtidigt höll jag på att tvätta, städa och laga mat. Helt underbart att bli stärkt på det sättet på samma gång som jag fick lite mer ordning i mitt hem.

Bilder har inget med pratet att göra. Drömmer bara om att mitt framtida vardagsrum skulle se ut på det sättet. 

Julafton inleddes traditionsenligt med julgröt hemma hos mamma och pappa med Renée, Christian, barnen och farmor. 

Axel och Otto var utklädda till tomtar och 

 

hjälpte till att sprida julstämning. Efter kaffe och julkyrka med Tessi sjungade O helga natt så att jag ryste

 

var det dags att gå ner till Åsa och Stefans hus och för första gången fira jul där. 

 

Solnedgången var så underbart vacker 

 

och huset såg så mysigt ut när man tittade in genom fönstrena. 

 

Där inne var julgranen klädd 

 

och hela familjen Rumander julglada. 

 

Pappa visade Malva hur man spelar fiol 

 

och vi bara njöt av allt juligt en stund.

 

Efter en stund var det dags att äta. Åsa och pappa var hungriga. 

 

och mamma och jag försökte äta långsamt så att vi skulle orka med allt. Men det var så mycket gott att det var svårt. 

 

Melker och Olle hade lite svårt att sitta still i väntan på tomten. 

 

Och när hon väl kom( Konstigt nog var det när jag var ut en sväng...;)

 

Blev de så här glada

 

med lite skräckblandad förtjusning. 

 

Storasyster Malva var lite mera cool, men glad!

 

Och så satte julklappsöppningen igång!

    

Och tomten smet iväg ut igen! Resten av kvällen ägnades hemma i soffan hos mamma och pappa framför teven.

 

Och på juldagen fylldes Åsa och Stefans hus av hela tjocka släkten....

men då hade jag så fullt upp med att prata med alla, ha trevligt och äta gott att jag inte han fota mer än så här. 

God fortsättning allihop! Snart är det nytt år!

 

1. Har ni sett solnedgångarna under julhelgen? De är fantastisk vackra. Rosa, lila, blå, brinnande gula.

2. Nästa stora matsuccé förutspår jag att komma från Peru.  Snart kommer vi att tugga nationalrätten ceviche med  samma självklarhet som vi idag äter sushi eller thaimat. Ceviche är en fiskrätt där man låter vit fisk marinera i bland annat lime, koriander och chili. Den kan serveras kall som förrätt eller som en större sats på buffén.

Så här lagar jag min: 

Ingredienser

150 g lax
150 g hälleflundra
1 kruka koriander
6 st lime
1 st apelsin
1 st chili
1 1/2 st vitlöksklyfta
1 msk socker
salt

Gör så här:

1. Pressa ner saften av limen och apelsinen i en bunke.
2. Kärna ur chilin och hacka den tillsammans med koriandern och vitlöken. Blanda ner hacket i limen och apelsinen.
3. Skär fisken i cirka 1 centimeter stora kuber (större kuber behöver längre tid i vätskan).
4. Lägg ner fisken i bunken och smaka av med salt och socker.
5. Låt stå i kylen i 40 minuter till 1 timme och ta sen fram den igen. Smaka och servera när du tycker fisken är lagom i smak och konsistens (fisken ska vara vit och fast).

 

3.  Bästa julklappen är helt klart min Iphone. Jag är så galet tekniknördig! Jag älskar den!

4. Jag är tillbaka på jobb. Julhelgen var fin, men oj så kort. Jag ska försöka julmysa så mycket som möjligt på kvällarna nu. Planerera en hel del film, spelkvällar, ligga ofta på soffan och läsa bok och passa på att träffa så många jullediga människor som möjligt, som är hemma på Åland över jul.

 

5. Okej, jag vet att ni flesta säkert tröttnat rejält på glögg nu, men måste bara tipsa om bästa glöggknepet som jag fick lära mig av grabbarna på Nautical. Gör en liten tygpåse och sätt en kanelstång, lite rivet apelsinskal och stjärnanis inuti. Lägg sedan påsen i glöggen medan den värms upp. När glöggen är varm och klar, plocka bara bort påsen. Inget silande här. Och till och med den billigaste saftglöggen blir helt ljuvligt god!

Julhälsningar från käraste Carro och Heidi

Juldagens julbord. Knytkalas tillsammans med hela tjocka släkten. 

 

Reneé, Axel och jag efter julgröten på julaftonen. 

 

The julkjol!

 

Julpuss från pappa

 

Solnedgången på julaftonen. Så rosa!

 

Julkyrkan i Jomala

 

Jag och Åsa bänkade vi julbordet.

 

Julefrid

 

Jogg/promenad på juldagen. 

 

Jag och fina kusin Linnea

 

Laras engelska vegan julpaj med spenat och valnötter. 

 

Christams Day hemma hos Lara och Dave. 

 

En god jul!

 

Julhelgen ur min mobil

Här får ni min favoritspellista att lyssna till på soffan med en bok. Perfekt för juldagen...

Fortsätt ha en skön julhelg fina ni!

Det här är den vackraste julbilden i mitt huvud just nu. Pappa spelandes fiol. I hans famn Malva som lyssnar. Och njuter så!

Ett barn är oss fött - vilket barn som helst, var som helst på jorden, Mariehamn, Göteborg,  Barcelona, New Orleans, Gaza, Betlehem.

Det mysteriet är värt att firas! Jag menaratt vi alla här på jorden lever. Här och nu! Tillsammans!

God jul till alla er fina och kära!

Egentligen bara några timmar kvar till julafton och fortfarande på jobb. I dag försöker jag skapa julstämning med snöboll-örhängen som jag köpt i Japan.

 

Och röd tomtemor-kjol som fina Nina på jobbet virkade till mig ifjol.

 

Och för att matcha julen med Japan blev det sushi från Sushibussen. 

Hoppas ni alla där ute börjar få julmys i kroppen. KRAM!

I måndags var det dags för bokklubb hemma hos Lina. De har så fint hemma i sitt nya hus och gänget gick på rundtur innan det var dags att sätta oss kring bordet och diskutera boken Niceville av Kathryn Stockett.

 

Johanna och Åsa var julfina med varsin bebis i famnen: Lilla Lova och Ester. 

 

Jag älskar Janne och Linas kök som jag lånat flera gånger för att laga mat i. Är inte de rutiga golvet helt underbart fint? Som att vara i Frankrike. 

 

Det pågår en riktigt babyboom i bokklubben. Här klappar sötaste Theo på sin lillebror! Det är något magiskt med syskonkärlek. 

 

Jag lånade finaste Ester för en stund. Som jag stolt kan berätta att ska bli mitt gudbarn! Jag blev så glad när Janne och Lina frågade mig. Jag kunde inte sluta le på flera timmar. Oj, oj, vad roligt vi ska ha!;)

Och nu har jag snart mitt eget fotbollslag! Fem syskonbarn och fyra gudbarn!

 

Så körde bokdiskussionen igång. De blev höga betyg för boken om tre starka kvinnor i sextiotalets Södern. Man får följa en ung vit kvinnlig journalist som skriver ner svarta hembiträdens berättelser om sina liv och arbete hos vita familjer. Samtidigt som kvinnorna förnedrades uppfostrade de de vita familjernas barn med kärlek. Men när barnen sedan växer upp är det många som vänder hemhjälpen ryggen...

 

Niceville  är en väldig charmig, fängslande och hoppfull bok. Det är inte första gången någon berättar om hur förhållandet var mellan de färgade och de vita i sydstaterna men det är ett spännande och nytt perspektiv att berätta utifrån hembiträdernas synvinkel.

 

 

 

Författaren skildrar slående allt som händer och framför allt det där som ligger och puttrar under ytan. Framförallt är det en jättebra berättelse. Välskriven och uppbyggd. I ett härligt tempo. Jag njöt av den! 

Kläder hjälper mig alltid in i rätt stämning.

Därför satte jag på mig den här imorse! Juligare än så här kan det inte bli!

 

 Det är jag och Colin Firth liksom...;)Det kan aldrig vara fel!

I dag är årets mörkaste dag.

Tänk, nu vänder det! 

Varje dag blir det bara ljusare, ljusare, ljusare! 

och LJUSARE!

 

 

 

 

 

 

Häromdagen var jag och störtsköna Annika och åt julbord på Nautical. Det bästa var att vi unnade oss att göra det, bara vi två och hann prata igenom allt i våra liv riktigt ordentligt. Sådant borde man absolut göra oftare. Lyxa till det och ta sig tid! På nautical var det så julfint och den spetsade glöggen var helt galet god. För att inte tala om maten. Jag är så glad över att Åland har fått en restaurang där man verkligen kan lita på att allting håller god kvalité. Jag åt mest av fiskbordet. Den gravade laxen smalt i munnen. Sedan gick vi till Indigo och tog ett glas vin. Och när jag knallade dit upptäckte jag att jag faktiskt hade julkänslor i kroppen. 

 I dag fyller mina finaste Olle och Melker 3 år. Redan i söndags firade vi dem med tårta. Här blåser Melker ut ljusen på tårtan. 

 

Sedan var det bara att tända dem på nytt och Olles tur. 

 

Det var kul, men bäst är det ju ändå att äta tårtan. 

 

Åsa, gudmor Lina, lilla Ester och gudmor Wedde. 

 

Hela stora familjen. (Förutom Stefan, D-J och Janne som inte fastnade på bild) Vi åt mumsig korvsoppa som Åsa lagat innan kaffe, julgodis, tårta och glögg. 

Vi åt alla så vi blev proppmätta.  

 

I lekrummet pågick mycket pyssel och ritande

 

Innan det var dags för disco. Här kör Olle och Melker någon sorts Breakdance-version.

 

Födelsebarnen var supernöjda med sitt kalas! Här är Melker.

I torsdags var jag en sväng till Stockholm. För att andas lite annan luft och krama på dem jag tycker så mycket om. Julkänslorna verkligen sköljde över mig där. Lite oväntat. 

 

För plötsligt fanns den bara där. Julen. Överallt. 

 

I NK:s julfönster. Älskade det här julbordet. Tittar ni lite närmare ser ni att all mat faktiskt är gjord av godis. 

 

Och så gillade jag den här texten: "Det är lätt att trilla på näsan eller att bli lite rädd mitt i mörkaste vargavintern. Därför ligger Tomten i för att sprida ljus till världens alla hörn. Från månen längst upp på himlen till lysmaskarna långt ner i jorden. För Tomten tycker det viktigaste med julen är att stor som liten, tvåbent som fyrbent, känner julstämning i hela kroppen."

 

Vi mina gamla hemkvarter vid Nytorget hade de mysig julgransförsäljning

och julgranen nere i hamnen var lika mäktig och härligt sjukt stor som vanligt. 

Det är julafton på lördag, förstår ni det? På lördag!

 

I går var begravningen. En väldigt tung och sorglig dag.

Och fortfarande känns allting så overkligt...

I november blev jag kontaktad av Daniel Åberg som skrivit boken ”Vi har redan sagt hej då!” Jag hade skrivit  om den i min blogg (här) och nu ville han att jag skulle vara med i hans julkalender, där olika bloggare, författare och andra kända och okända personer får välja en låt som de tycker att skulle passa som soundtrack till hans bok. 

I går var det dags för min lucka: Nr 17

Kolla in den här.

Tack Daniel, det var roligt att få vara med!

Häromdagen fick jag denna bok i mina händer. Den kom direkt från tryckeriet och var en rolig och fin överraskning. Jag har haft så mycket den här hösten så jag hade nästan glömt bort att jag medverkar i den med fem texter. Katarina som är redaktör för boken kontaktade mig någon gång i höstas och mitt i det andra bokprojektet skickade jag in dem.

 

Här är text nummer fyra : 

När livet behandlat en hårt och man gått vilse lite grann, kan man plötsligt börja längta till sig själv. Det är inte alltid lätt att förstå att det är just sig själv man längtar till. Tvärtom börjar man ofta leta efter svar på andra platser. 

I magen surrar en orosboll och man känner en inre stress. Någonting är fel, men man vet inte vad. 

Jobbar jag för mycket? Sover jag för lite?

Jag känner mig så tom. 

I brist på svar kanske man byter jobb, ger sig ut på jakt efter en ny kärlek, köper nya kläder och dekorerar om sovrummet. Eller flyttar. 

Men det är en skör tillhörighet. 

För det är svårt att vara klok när man är förvirrad. Dimman lurar oss och byter skepnad. 

Snabbast går det om du greppar tag i det första bästa du kommer på. Men lättast blir det att komma på rätt väg om du hittar roten inuti dig och håller hårt fast vid den. 

Den är inte fysisk, utan snarare än instinkt. 

Du kan inte tänka fram den. 

Utan du måste känna efter med händerna. 

Borra ner fingrarna, djupt i den svarta jorden. 

Strunta i sorgekanter. 

Och gräva. 

 

Ps! Om ni vill läsa de andra texterna, finns de alltså i Sanct Olof årsbok. 

 

 

 

 

Vi har precis just haft Ålands lucia med tärnor här.

Jag har inte så mycket julkänslor i år. 

Men det är fint att tända ljus i mörkret. Stämning. En underliggande dov och mjuk känsla som stiger från mörkret och är alldeles skör. När ett helt rum fylls av ljud. Vibrerande på något vis. 

Plötsligt känns det som jag sovit gott, känt lena lakan mot min kind. Som det snöar utanför. Stora, glada snöflingor. 

Vi tar allt för ofta livet på för stort allvar. Det har jag tänkt mycket på efter allt som hänt de senaste veckorna. Min finaste Carro påminde mig i går kväll om Markus Krunegårds bästa textrader någonsin:

”Det är inte hur man har det
Det är hur man tar det

Och när man längtar tar saker tid
Det är nåt mellan oss, mellan oss och världen
För långsamt, för snabbt men aldrig i takt
Vi vill ju bara andas
Sova och andas omvartannat inget mer

Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
Lev med det!
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
Lev med det!”


På den här bilden sitter Carro på en stol i mitt kök. Jag önskar hon satt där jämnt. 

Här kan ni lyssna till låten: 

 

Det är svårt att hänga med i svängningarna. Livets Bergochdalbana. Trassligt och bara fulsvårt. Sen nästa stund jättefint.

 

 

 

 

Allt och alla är ett lån.

Om man bara skulle komma ihåg det. Att vi alla är låntagare och att vi måste lämna tillbaka våra lån vid olika tidpunkter i livet, så skulle man kanske vara lite mer beredd när någon man tycker om försvinner. 

Men jag är inget vidare på att komma ihåg det. Jag glömmer till och med att lämna tillbaka mina bibbaböcker fastän jag får ett påminnelse-sms tre dagar före. 

Mitt i allt det mörka är jag speciellt glad över två saker:

 

1. Att finaste Otto blivit firad på sin femårsdag med tårta och önskningar

 

Närmaste familjen

 

Renées berömt goda luccebullar 

 

och med nya leksaker som en exempelvis en sjörövarpistol

 

2.  Och att jag fått upp min julstjärna. Det känns liksom så mycket mysigare att komma hem då efter kvällspasset på jobbet. 

Nu är alltså boken om livet i Mariehamn, som jag och Daniel gjort, klar och ute i bokhandlarna. 

 

Så här ser den ut! Daniel har tagit en bild varje dag av livet i stan och jag har skrivit texter till. 

 

Och så här såg det ut när vi signerade den. Jag 

 

och Daniel var trötta, men glada. Det är en speciell känsla att hålla någonting man jobbat så mycket med, klar och färdig i sin hand!

I dag fick jag den finaste blombuketten med blomsterbud av mina käraste Carro och Heidi! På kortet stod det så här:

De grattade mig för boken som är klar nu!:)

Ni är bäst! Vet ni det? BÄST!!!!!!!! TACK!

Jag älskar er!

 

Jag förstår fortfarande inte.

Min kära, kloka, snälla, livsnjutande farbror Sigge dog i onsdags. Han som vaggade mig till sömns när jag var liten. Som jag kände igen mig i. Var trygg med. Hans lugn. Hans tankar. Hans humor. Finns ingen som han. 

Tystnaden lägger sig. Dominerar.

Det är som att kliva in i en annan värld. 

I en värld där sådana saker händer.

Chocken är så kraftig. Sorgen så stor.

Jag har inte orkat skriva så mycket här.

Alla tankar som nu snurrar i huvudet. Ändå räcker inte orden till.

De är bara mina armar som klarar av att tala. 

Vill bara krama, hålla om, omfamna mina älskade kusiner, farmor, farbröder, faster.

Pappa!

Mina systrar, mamma. Vänner. Alla nära.

Hela tiden. 

Ge värme. Höra deras hjärtan slå.