Just nu kör jag knut i håret.
Morgon
Middag
Kväll
I väntan på en ny håridé.
Ibland tänker jag på alla olika liv jag levt. Olika sammanhang jag har befunnit mig i. Det är så många olika fina människor jag har träffat genom åren och jag skulle vilja hålla kontakt med alla. Men det är svårt. Tiden räcker inte alltid till och min längtan kan göra mig riktig olycklig.
Häromdagen fick jag kombinera två liv på en och samma gång när jag blev hembjuden på spansk middag till fina Johanna och Victor i Mariehamn. Åland och Spanien möttes och jag kände mig lite mer hel.
Ibland, ganska ofta
Önskar jag kunde krympa jorden så att jag fick gångavstånd till allt och alla som jag tycker om. Till alla platser jag regelbundet vill besöka.
Då skulle jag gå hem till min syster Åsas hus varje dag och analysera stor och smått över en kopp te som bara vi kan, vakna upp i min ”spanska familjs” lägenhet i Barcelona och äta rostat bröd med olivolja och spansk gudomlig skinka. Till Paris skulle jag åka ofta tillsammans med fina vän Lina. Ta en kycklingkebabrulle från greken på hörnet i Bondi Beach tillsammans med Lise, fara till lördagens matmarknad i Pontadeume i Galicia i Spanien för att köpa manchego ost och bläckfisk med ringlad olivolja över och lite lite cayneepeppar.
Eller äta familjemiddag i Lemström, sluka i mig mamma och pappas lammgryta och västkustsallad till förrätt. Sitta med Annica hela kvällen på min balkong och dricka glögg och berätta gamla historier. Springa ner till Lilla Holmen och bada tillsammans med Andrea och Erika och Victor, bjuda hem Manel och Isa och hela spanska gänget, alla fina kollegor och dansa swing med Lara och Dave tills jag inte orkar gå längre.
Plocka hallon längst vår väg till stugan på Enklinge, köpa några doftande mogna annanas skivor hos grönsakshandlaren i Cadiz som kallar mig sin älskling. Gå till Södra teatern i Stockholm och äta brunch en lördag morgon med Karolina efter att ha druckit vin en natt tillsammans med Samira. Eller sitta i mitt kök i min gamla lägenhet på Torggatan med min Johanna, smutta på en skummig latte hemma hos Wedde i Geta, fika på ett trevlig kafé hos min vän Ulrica i Göteborg eller hemma hos storasyster Renée i Mariehamn. Bada i en färgglad bastu tillsammans med Kenneth i st Petersburg och leka Lost in Translation bland Tokyos höghus, springa runt på regniga gator tillsammans med Frippe i Marrocko och krypa upp i soffan hemma hos Petter och ha filmmarathon en hel natt. Äta lunch hela tiden med Karin och Lisa och Viveka eller laga min egen av råvarorna jag köpt på en mysig marknad i Rom. Hoppa upp på skotern tillsammans med Edu och köra en lång tapas-runda och sköja munnen med kall Cava emellan restaurangerna. Sitta på ett torp med blomstrande trädgård och se hur solen går ner bakom trädtopparna medan vi delar en flaska vin, Carro, Heidi och jag.
Om jag skulle kunna göra allt det på en och samma gång kanske min längtan lugna sig.
Eller inte.
För det är inte en plats man älskar. Det är ett helt koncept. En viss plats, vid en viss tid. Och framför allt människorna.
Platser i sig kan inte älska en tillbaks och på det sättet är kanske en längtan till en plats alltid olycklig.
Lämnar vi en plats en tid lever den utan oss och när vi återvänder är det inte till samma plats som vi en gång lämnade.
Det är kanske viktigt att försöka förstå vad man längtar till. Att inte blanda ihop det med andra känslor och behov.
Det är också viktigt att komma ihåg att längtan i sig inte är farlig.
Jag tog bilderna och filmade. Och Heidi och jag var, som de enda bröllopsvittnena, så stolta och lyckliga att vi höll på spricka av glädje och tårar.
och resten av hela tjocka släkten.
Vi tre systrar höll tal till vår fina mamma
Och sedan bara åt vi massor, pratade och hängde kring bordet. Regnet öste ner utanför hela dagen, men det blev bra ändå. Det liksom passade mitt humör.
Det var så kul att träffa alla mina fina kusiner och fastrar och mostrar. Saknade bara min farbror Sigge så jättemycket. Tomrummet efter honom är så stort.
Kvällen avslutades med fotboll och öl och ännu mer prat. Här är Simon och Stefan.
När det började närma sig kväll på midsommarafton gick vi över till Jonas och Marie som hade bjudit in till grillfest i trädgården. Tyvärr har jag inte lyckats få en enda bild av värdparet, antagligen för att de hade fullt upp med att fixa allt så fint
Deras trädgård har klippor, träd, altan och ett litet hus
Så det kändes som vi var ute på landet fastän vi var mitt i stan.
Vi grillade
och skålade i gott vin
Och diskuterade allt möjligt
med stor iver.
Sedan skålade vi i jordgubbar och bubbel
tills det började ljusna igen och vi
hamnade på en skön efterfest hemma hos Joppan lite längre ner på gatan.
En riktig fin midsommar blev det!
I fredags firade jag midsommarafton hemma hos Lina och Janne i trädgården. Heidi och Björn kom från Göteborg redan på torsdagskvällen och vi fixade ihop massa god mat
och satte oss ute i trädgården.
Det var en så himla avslappnad, skön och varm dag.
Vi bara hängde på några filtar
spelade fotboll
provsmkade lite öl
och var så lyckliga över det strålande vädret!
Anna
Efter en stund blev det jordgubbstårta också förstås.
Och Lina visade upp sin bollkänsla. Det är hennes projekt i år. Att lära sig jonglera!
Tänk att det snart är midsommar! Jag ligger vaken sent varje kväll och beundrar ljuset. Det påminner mig om när man var liten och fick vara uppe sent. Musik, klänning och blommor. Gräsfläckar och nässlor bakom dansbanan. Och drömmen om någon att vara kär i.
I helgen var Carro på besök. Hon åker till Paris på bröllop över midsommar, så för att hon inte skulle missa alltihop med blomsterkransar och midsommarstång så firade lite i förskott. Åt midsommarmat och lyssnade på sommarmusik. Regnet öste ner hela kvällen, så det kändes riktigt midsommar-aktigt. Dagen därpå åt vi rester och tog en promenad genom vått gräs. Syréenerna doftade så starkt.
Det är sant som Patty Smith säger: Everything awaited me. Och just nu väntar ljumma sommarkvälllar på oss.
Detta var första gången jag var på besök hemma hos Sandra i hennes nya hus och allt var så fint och genomtänkt.
Vi åt en mumsig laxsallad, drack vitt vin och diskuterade boken En god man av Ulf Lindström.
Och det blev verkligen en mycket intressant diskussion. Boken som är uppbygd som en kriminalroman har flera spännande lager, men är samtidigt, enligt mig, en bok om mansrollen i dag och den kris den befinner sig i.
Boken överraskar en gång på gång och så smart upplagd
med ett mycket vackert språk,på gränsen till poetiskt. Vi i bokklubben rekommenderar den verkligen och om du börjar läsa den, ge inte upp i mitten där man lätt kan falla ner i en svacka, utan fortsätt, vi lovar att det är värt det! Mer vill jag inte säga. Läs och låt dig själv sugas med i berättelsen istället.
När klockan började närma sig nio och solen fortfarande gassade utanför åt vi massvis med glass med kinuskisås och jordgubbar, drack kaffe och diskuterade vidare, innan alla åkte hem till sitt.
Nu tar bokklubben ett litet sommaruppehåll till augusti. Då ska vi träffas för att diskutera den här boken. Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon.
Ps! Johanna var också med, men hon har tyvärr smita hem innan jag hann få upp kameran...;)
Här är det bästa laget! Mitt lag!
Sanja och Matilda var beredda på de långa bollarna.
Vilken superfin kväll med alla ingredienser som behövs för sommar, som mygg och gräsdoft och en som aldrig går ner på riktigt.
De letades bollar i skogen
och nästa alla hade koll på tiden.
Ibland gick känslorna åt de upprörda hållet
men mest av allt syntes sådana här leenden!
Superbra start på jobbsommaren!
Jag måste bara tipsa er om ett relativt nytt forum för att hitta bra och billiga ställen att sova på när man är ute och reser. Jag fick höra talas om det för första gången ifjol när Carro använde sig av det på sin resa i New York. Det heter Air Bnb och fungerar ungefär som Couchsurfing men inte riktigt. Istället för att bo gratis på någon soffa kan du hyra ett rum från en privatperson för en liten slant eller hela deras lägenhet. Bokningar och betalningar sköts av organisationen och systemet är därför väldigt säkert. Du betalar nämligen med kort till organisationen och inga pengar förs över till hyresvärden förrän vistelsen är över. Lakan, handdukar och frukost ingår. Och organisationen har en support telefon ifall några problem skulle uppkomma.
Här hittar du mer information om du är intresserad.
och
Här kan du se ett exempel på hur Air BnB boendet kan se ut när man hamnar på en husbåt hemma hos en brittisk dokumentärfilmare i Stockholm.
Åh, vad jag vill att det ska bli sommar på riktigt nu!
Min låtsasvärld fortsätter.
Inte för att verkligheten är jobbigt, utan för att för att sommaren utanför inspirerar till drömmar.
Tittar på gamla franska filmer från 1960-talet och föreställer mig att jag befinner mig där.
Jag försöker få till den perfekta eyeliner-böjen och sätter upp håret i höga frisyrer.
Nostalgi-glamour
kallar jag det för.
Och det fungerar.
När halsen kliar av allergi och ögonen är pollentrötta och svullna.
Dessutom
Blir jag lite diva-aktiv i mitt eget liv och gör ingenting av det jag borde.
Jag prickar inte av saker på min-att-göra-lista och struntar i att ringa det där viktiga samtalet.
Istället tar jag en lång dusch och bäddar ner mig i rena, svala lakan och sträckläser en bok.
Det är så skönt!
Häromdagen knallade jag iväg till Marthornas klädbytarkväll. Alla hade lagt fram sina gamla kläder på bord och stolar. Kläder som fortfarande är fina, men kanske inte passar längre eller som man tröttnat på. För mig blev det som julafton mitt i sommaren.
Fastän mitt köpfria år sedan länge är slut handlar jag väldigt lite kläder nuförtiden och speciellt nya. Främst beror det på ekonomiska skäl. Min hyra har slukat de största delen av pengarna den senaste tiden och de jag har haft över har jag velat spendera på min största passioner: resor och vänner.
Men dessutom känns det inte lika roligt att gå omkring i kedjeaffärer längre. Allt ser likadant ut och jag tycker alla klänningar och toppar ser lite ledsna och vissna ut. Jag får samma känsla i magen som när jag befinner mig på en glad fest och känner mig ensam mitt i allt det roliga.
Men på klädbytarkvällen var det annorlunda, speciellt priserna så klart! Om man inte hade något att byta förhandlade man till sig plaggen för en slant. Kring en, två eller fem euro.
Och dessutom kändes hela grejen så vettig! Alla vann på det, både den som blev av med kläder som bara ligger och skräpar och den som fann ett fynd!
Jag fick med mig hem ett par skor, tre koftor, en kjol, en vit skjorta och en svart klänning! Ni ska få se bilder på dem lite senare.
Jag har äntligen landat lite hemma.
I vardagen. Försöker komma in i vilsamma rutiner. Och väntar så på att sommaren ska sätta igång.
Och till saken hör är att det går att känna den lite grann om man låtsas. Det prövar jag gång på gång.
En väldigt fin person i mitt liv har fyllt år och vi låtsas att det är hans födelsedag och äter blåbärsgräddtårta med mandelmassa inuti. Den är så saftig och smakar junimånad.
Nästa dag, ute på balkongen i kylan, dricker jag och fina rumskompisen rosévin under lager på lager av värmande filtar. Billie Holiday sjunger i bakgrunden med hes röst: ”Summertime...”Och med god fantasi känns luften ljummen.
Åker ut till Föglö med söta foto-Ida och ny reporter på radion. Sitter ute på vägen hem och kikar mot solen. Precis just där och då går det att föreställa sig att solen värmer lite och att det egentligen är båtväder.
Och imorse slår det mig! Inte allt är på låtsas!
På en kort joggingrunda innan frukost ser jag hela Tullarnas äng fylld med blålila midsommarblomster och vita hundflok. Jag drar in dofterna och känner sommarpirr.
På riktigt!
Vi fixade oss fina och började med lite småplock och en coctail
som pappa fixade till i baren.
Jag måste bara säga det en gång till: Visst är han tjusig i sin hatt? Jag kallade honom för Gudfadern hela kvällen.
Sen begav vi oss iväg till en fin restaurang inne i byn som Christian hade läst om och bokat bord på.
Det är alltid svårt att veta på förhand hur maten ska smaka men till vår stora tur blev finalkvällen den allra största smakupplevelsen på resan.
Allra först en liten smakretare, en slags croquetta med gösmousse inuti.
Sedan fois tillagat på olika vis. Jag var i himlen!!
Och till varmrätt lamm med sparris och en god potatismousse. Mmm....
Min efterätt såg ut så här.
En macaroon med vaniljsås och hallon inuti.
Med det fanns även rik chokladkaka
och crème bruleé.
Reneé och Axel
Christian och Otto
När det var dags för desserten kom servitriserna med ljus i kakan åt mamma och sjöng Ja må hon leva på franska.
Make a wish!!
Och sedan gick vi hela gänget hem. Allihop väldigt nöjda och glada, både över middagen och hela vår fina semester!
Vi började med överraskning till frukost
champagne
och jordgubbar och körsbär.
Vi var alla både tårögda och glada.
Dagen började som alltid med ett dopp i poolen. Fast jag inte vågade i själv så var det så roligt att titta på. Jag minns liksom exakt känslan av det när jag var liten. Hur viktigt det var.
Malva
Sedan packade vi in oss i bilen och körde iväg mot Cannes! Vi tänkte, vad passar bättre än filmernas och glamourens stad på mammas födelsedag?
Och jag både måste tjuta till högt och nypa mig själv i armen när jag såg den här skylten. Välkommen till filmfestivalen i Cannes! Weeee!
Festivalen hade slutat två dagar innan. ( Lite otur) Men jag var bara lycklig av alla spår från filmvärlden som fanns överallt. Som det här: Ett handavtryck av Pink Panther!
Vi började vistelsen med födelsedagslunch!
Jag åt pasta med hummer och vitt vin.
Det här är Stefans pasta Vongole. Det bästa var att pastan var perfekt al dente. Måste lära mig att tillaga pasta så.
Inne i Cannes var det både lyxigt och vackert på en och samma gång. Jag tyckte om det, hur de bevarat det charmiga trots all flärd.
Finaste kärleksparet.
Vi följde filmernas spår
och filmstjärnorna i hälarna.
Känner ni igen det här hotellet? Det var med i James Bond Golden eye.
Pappa som karibisk pirat. Johnny Depp har inte en chans.
Och kolla in Olles cowboy-blink!
När de andra gick till stranden för att bada och hänga lite begav jag mig iväg på en filmtour genom stan.
Först längst den kända strandpromenaden med stora amerikanska kryssningsfartyg ankrade utanför.
Förbi det legendariska casinot Palm Beach, som inte varit med i bara en eller två filmer.
Jag tyckter Cannes har en känsla av Hollywood. Inte för att jag varit i den senare, men man har ju sett på film...;)
Forsättning följer...
I tisdags eftermiddag tog vi bilen till grannbyn som heter S:t Paul och är en av Frankrikes mest kända konstnärsbyar.
Den ligger vackert beläget på en kulle omgiven av pinjeträd, cypresser och vingårdar. Och varje detalj är genomtänkt och utarbetad. Som de här små solarna som pryder nästan varje gata.
Hihi! Mamma och pappa bara råkade fastna på bild vid den här bilen...;)
Byn är tyvärr ganska så turistisk, men har ändå en atmosfär av vanligt liv, kanske tack vare gubbarna som står och spelar boule direkt när man kliver in i byn.
Utsikten härifrån är helt fantastisk!
Huvudgatan Rue Grande går mellan Porte Royale till Port Sud. Och överallt finns vackra gallerier och
intressanta människor
Jag blev så fascinerad över denna vita, så still katt.
Men mest av allt av den här skulpturen som är som en blandning mellan en människa och fågel
redo att flyga ut över bergen och dalen nedanför.
Vi strosade omkring genom stan
och kände doften av blommande jasmin.
Precis alla byggnader var fina. Alla!
Återigen två trötta killar och deras storasyster.
Malva och jag gick omkring och tittade in i gallerierna och såg bland annat det här
det här
och det här. Så mysigt, hon och jag på konstrunda.
Därefter blev det dags för kaffe och glass. Igen!
Renée
När vi sedan kom tillbaka till Vence igen kilade vi ner på stan och tittade oss omkring.
Och åt denna intressanta fiskgryta med smördegslock på till middag. Vi fick vänta extremt länge på att den skulle bli klar. Men det var värt det!
Hej på er alla! Nu är jag äntligen uppkopplad igen och en fortsättning på förra veckans äventyr följer. Hemresan gick via Småland och ett iransk-svenskt bröllop, men mer om detta kommer senare. Nu tillbaka till Provence och tisdagen.
Då vaknade vi på morgonen och det var riktigt varmt och skönt. Vi ville alla ha en slappar-dag och bestämde oss därför för att stanna i Vence och bara njuta av huset, trädgården och den lilla byn.
För de som undrar heter huset Canto Grihet och det går att hitta på Tripadvisor.
I trädgården finns en liten stuga, perfekt för en familj med barn. Där bodde Renée, Christian, Otto och Axel.
Jag tog en morgonpromenad genom trädgården och tittade på alla rosor
Rosmarinbusken som jag skulle dö för att ha hemma i min trädgård ( Om jag hade en trädgård..;)
Vita rosor
Citronträd
Och hallon!! Helt otroligt var de redan mogna. Det är som om de är två månader innan oss i tid i södra Frankrike
Ett fruktträd som jag inte riktigt visste vad var, men någon slags citrus.
och ännu fler rosor. Så romantiskt.
Efter poolhäng och frukost gjorde vi oss i ordning för en promenad ner till byn.
Härliga Malva
Nästan hela familjen startklar
Sötaste Åsa
Min stilige far
Från bron utanför byn
hade man en perfekt vy över området. Som ni ser var det väldigt grönt och lummigt just nu.
Just i dag ordnades en marknad i byn
och vi bestämde oss för att köpa med oss hem lite smått och gott för en picknick-lunch på terassen.
Det blev franska ostar
och oliver i olika smaker och former
Mitt i byn såldes även kläder, men tyvärr inga vintagekläder. Jag nöjde mig därför med att bara strosa omkring.
Tillbaka i huset dukade vi upp alla läckerheter vi samlat på oss i korgen
Fina mamma
Så här såg min tallrik ut
och till efterrätt åt vi dessa färgglada macaroons som jag till min stora glädje hittade i ett litet franskt bageri. Macaroons ska verkligen ätas färska i Frankrike, då smakar de som de ska göra. På riktigt.
Därefter tog vi en siesta.