I dag
sorgsna ansikten, vacker trädgård, Bruce Springsteen och ett overkligt farväl
Jag kan inte sluta vänta på en randig tröja ooch en nyfiken fråga
Plötsligt vilar livets hela tyngd ytterst på ett grässtrå
Där i dag
i det skyddlöst mjuka
en stor sorg
Tomhet
Orättvisa
Men också någon sorts tröst
För glädjen har alltid ett sista leende.
Någonstans dröjer det kvar.
Någon förvarar det
Djupt i sin saknad.
