Nu när körsbärsträden blommar i Tokyo tänker jag tillbaka på min resa dit i januari. Det är få resor som har berört mig lika starkt. Minnesbilder ploppar upp lite nu och då i mitt huvud.Och får mig att le.
Här är några av de bilder som fastnade både i mitt huvud och min kamera (för er som inte sett dem förut):
Havet av genomskinliga paraplyn. Liksom i filmen Blade runner. Liksom i framtiden.
Stjärnhimlen, skapad av stadens ljus.
Människornas mode. Och mod.
Ensamheten mitt i allt.
Sushin, sushin, sushin! Hmmm...
Den japanska familjen som öppnade upp sitt hem för mig.
Reklamskyltarna, skyskraporna, pulsen. Som i ”Lost in translation”. Som i lekfullhet och äventyr.
Tågen som fick en att tappa andan. På flera vis.
Tystheten.
Ja, åh, vad jag älskade allt!
Hihi! Till och med alla knasiga poser...;)




Spännande...;) Jag ska spana in din blogg! Kan jag kontakta dig på något vis. Email? Blir intresserad av att göra en intervju.... Om du vill kan du skriva till mig på min epost, som du ser på min blogg.