Känns så skönt att komma igång med träningen igen. I början av november minskade mitt tränande från fyra gånger i veckan till noll gånger i veckan. Det var så mycket som hände då, mycket pluggande, stor tyngdpunkt på skolan, var ledsen och fick en gräslig streptokockerinfektion. Men nu, som vanligt, kände jag ; nytt år nya tag. Och så blev det. Nu har jag tränat nästan varje dag sedans första januari och det känns helt underbart.
Och på tal om (inget)träning;
Diskuterade med mamma idag hur det är många av mina bekanta som alltid kommer på en miljon ursäkter att inte träna. Jag försöker snarare komma på en rad orsaker att träna. Det är ju betydligt lättare att inte fara och göra någonting än att verkligen ta tag i sig själv och verkligen fara. Och vad är sen bättre? Nio avsnitt av gossipgirl i soffan eller en timme maxpuls på gymmet?
Aja kvällsfunderingar, kvällsfunderingar.
