Detta vill vi se från biostolen

Nu när Åland äntligen har fått en bio igen, kan kan man drömma om filmerna man skulle vilja se. Mariehamn har missat många filmpremiärer genom åren. Alla kan vi inte ta igen. Men dessa åtta höjdare, som visas på biograferna omkring oss just nu, vill vi inte missa.

Nawals hemlighet

Skådespelare: Lubna Azabal, Mélissa Désormeaux-Poulin, Maxim Gaudette, Rémy Girard.

Regi: Denis Villeneuve

Genre: Spännande drama.

Handling: Utspelas på två parallella plan. Det börjar med att ett kanadensiskt tvillingpar med rötter i ett icke namngivet land i Mellan östern efter det att deras mamma, titelns Nawal, har dött kallas till en notarie för att få höra hennes testamente.
Det blir en omvälvande händelse för Jeanne och Simon som tvillingarna heter. Mammans sista vilja är nämligen att de ska söka upp den pappa som de aldrig träffat och den bror de aldrig vetat att de haft. För varje steg närmare sanningen hon kommer avslöjas den ena hemskheten efter den andra.

Därför vill vi se den: Den är utformad som en sorts deckarhistoria, där bit för bit i Nawals livshistorias pussel läggs på plats och har ett driv och ett engagemang som gör den till inte bara en av årets viktigaste filmer utan också en av de allra bästa. Det krävs ett hjärta av sten för att inte beröras djupt av detta mästerverk till film. Det är, i ordets rätta bemärkelse, fruktansvärt bra.

Kyss mig

Regi: Alexandra-Therese Keining

Skådespelare: Krister Henriksson, Lena Endre, Ruth Vega Fernandez, Liv Mjönes, Joakim Nätterqvist, Tom Ljungman.

Genre: drama

Handling: Mia lever ett synnerligen välordnat liv och ska just gifta sig med sin sambo Tim. Det offentliggör nyheten på Mias pappa Lasses 60-årsfest. På festen finns dock också pappans nya kvinna Elisabeths dotter Frida. En låga tänds mellan Mia och Frida.

En låga som utvecklar sig till brinnande passion. Något som självklart ställer till problem, med Mias stundande bröllop och allt. Framförallt för Mia väntar en tid full av motstridiga känslor av både förtvivlan och stor passion. Situationen blir snabbt ohållbar och frågan är såklart hur hon ska agera och hur omgivningen ska ta emot det hela.

Därför vill vi se den: Det är kanske lite väl politiskt korrekt ibland och slutet är definitivt tillrättalagt så att det räcker. Men det känns som att det inte gör någonting. Det viktigaste är att den här filmen har blivit gjord och att ämnet till slut har fått behandlas på ett fullvuxet och allvarligt sätt. Och när manuset väl gnistrar, är det värt pengarna.

Source Code

Skådespelare: Jake Gyllenhaal, Michelle Nonaghan, Vera Farmiga.

Genre: Sci-fi thriller

Handling: Soldaten Colter vaknar upp på ett tåg till Chicago. Snart upptäcker han att han sitter i en annan mans kropp. Tåget exploderar av en terrorbombning och Colter vaknar upp som sig själv igen.

Men snart skickas han tillbaka till tåget i samma åttaminutersloop som om ingenting hade hänt. Tåget exploderar igen.

Det visar sig att han är en del av ett militärt experiment som ska fungera som ett vapen i kriget mot terrorismen. Armén använder inte tidsresor utan återskapta minnen för att således kunna gissa framtiden. Colter måste hitta gärningsmannen för att förhindra en ännu större framtida katastrof.

Därför vill vi se den: Source Code må ha en fånig titel, men den är en sjukt nervig sci-fi thriller. Den är typ som ”Måndag hela veckan”, men med post-traumatisk stress.

Bridesmaids

Regi: Paul Feig

Skådespelare: Kristen Wiig, Maya Rudolph, Rose Byrne, Melissa McCarthy, Ellie Kemper, John Hamm

Genre: komedi

Handling: Annies liv är en enda röra. Men när hon får reda på att hennes bästa vän Lillian är förlovad måste hon bara tacka ja till att vara brudtärna. Annie tar sig tveksamt an uppdraget men får konkurrens av Lillians nya väninna Helen (Rose Byrne) - en manipulativ överklassnobb som hotar att ta över Annies uppgift som både brudtärna och bästa vän.

Därför vill vi se den: Komedin har länge varit en mansdominerad genre där kvinnliga försök oftast resulterat i magplask som ”Snygg, sexig, singel” eller i bästa fall ”Sex and the City”. Här har man vägrat de värsta kvinnoklyschorna och låtar karaktärerna fula ner sig, göra bort sig och skita på sig. Lyckligtvis har man inte offrat hjärnceller för den brutala humorn utan det finns även fina budskap om vänskap, respekt och att göra något av sitt liv.

The Trip

Skådespelare: Magro Stilley, Rob Brydon, Steve Coogan.

Regi: Michael Winterbottom.

Genre: Drama

Handling: The Trip handlar om två rätt rika, välrenommerade skådisar på dekis. Steve Coogan och Rob Brydon åker omkring på den engelska landsbygden och bedömer stjärnkrogar för The Observers räkning.

Tröttare människor får man leta efter. Dekadensen är total. De orkar inte ens supa sig fulla. De äter pilgrimsmusslor på Michelinkrogar som en annan äter chips. Samtalen mellan dem är inte särkilt djupa och slutar bara med att de gör olika imitationer av Al Pacino, Sean Connery, Woody Allen och Hugh Grant.

Därför vill vi se den: Åldrande, kändisskap, bekräftelsebehov, kärlek och sex, berättat i en dimmig lite fettig hinna. Och massa humor!

Melancholia

Skådespelare: Alexander Skarsgård, Charlotte Gainsbourg, Kirsten Dunst.

Regi: Lars von Trier.

Genre: Katastrof-film

Handling: En planet är på kollisionskurs med jorden och Bruce Willis svarar inte i telefonen. Melancholia följer två systrar och är indelad i lika många akter. I den första upplevs en magnifik Kirsten Dunst som bortskämd och svårhanterlig när hon inte verkar uppskatta en smärtsamt dyr bröllopsfest. I den andra är en lika bra Charlotte Gainsbourg mamma och barn på samma gång när hon tar hand om Dunst och sin son.

Därför vill vi se den: Melancholia är en långsam film som gör upp med vetskapen om att vi alla kommer att sluta existera och vad meningen med relationer, karriär och rikedom är. Men mest av allt är den fruktansvärt vacker och mästerligt tonsatt.

The Tree of life

Skådespelare: Brad Pitt, Jessica Ghastain, Sean Penn.

Regi: Terrence Malick

Genre: Drama.

Handling: Det är amerikanskt femtiotal. Brad Pitt spelar ett auktoritärt arsle till pappa som inte vill se några jävla armbågar på bordet. Militär bakgrund, klappar sina barn lite för hårt. Familjen går i kyrkan.

Pappa drömmer den amerikanska drömmen om individualistiskt självförverkligande medan mamman (Jessica Chastain som kuvad hemmafru med ett gott hjärta), vill lära sina pojkar omtanke och kärlek.

Därför vill vi sen den: Berörande och den gräver djupt i vad egentligen osjälviskhet och sann altruism är.

Hanna

Skådespelare: Eric Bana, Saoirse Ronan, Olivia Williams, Cate Blanchett.

Regi: Joe Wright.

Genre: Thriller, äventyr, action.

Handling: En korsning mellan tidlös saga och samtida mardröm, där den älvlika tonårstjejen Hanna tränas av sin far till att bli mördarmaskin som hämnas på en CIA-agent.

Därför vill vi se den: Thriller med annorlunda perspektiv. Cate Blanchett som psykopatisk CIA-agent representerar inte sitt kön som flickvänsmodell, offer, moder eller kaffeflicka – utan med samma osmickrande drag som manliga skurkar. Maktgirighet, oberoende och gudskomplex. Rent visuellt är filmen dessutom smått briljant och den brittiska dansmusikduon Chemical Brothers elektroniska filmmusik är genial.

Text: Liz Lindvall