Matpatrullen: Hederligt men trist Brittas!

En lunch på Brittas restaurang i ämbetshuset är ett löfte om en rejäl måltid. Men miljön och fantasin är det sämre ställt med.

Samlat betyg: 

Det känns tryggt att kliva in på Brittas restaurang. En trygghet som bara kan komma sig av känslan av att vi har sett och gjort det här förut. Eftersom tiden har stått stilla i lunchrestaurangens lokaler, i alla fall känns det så.
Vid långborden blandas gästerna i klassisk skolmatsalsanda. Trivselfaktorn är egentligen ganska låg, ingen ombonad miljö, bara fantasilöst inredda lokaler som blivit omoderna i takt med att tiden har gått. (Ett plus för att det är välstädat.) En titt på menyn bekräftar intrycket: Gamla och nya vardagsklassiker samsas med varandra. Hederligt, och gäsp, ganska tråkigt. Men en bra bredd som passar olika magar.

Sen ska du köa fint och plocka saker på brickan på vägen. Bestick, brickor och backar har sett sina bättre dagar, kaffekopparna är udda porslin. Men personalen är genomgående trevlig och alert och erbjuder dig mer mat på tallriken om du önskar. Det går snabbt vilket är viktigt under lunchen, men det beror på att man gör det mesta själv.
Du sitter bekvämt oavsett om du är i det större dunkla rummet, eller det mindre lysrörsljusa. Men räkna inte med att kunna föra privata samtal. Gästerna sitter uppradade längs långborden och sannolikheten är stor att du får annat folk precis bredvid ditt eget sällskap. Därför känns det trångt i lokalen.
Ljudnivån är annars behaglig, frånsett under den största rusningen.

Så kommer vi till själva maten. Matpatrullen konstaterar att fräscha råvaror blandas med halvfabrikat på menyn. Brödet är fabriksbakat och inte helt färskt. Smakupplevelsen är överlag god, ibland lite salt, ibland lite intetsägande men många gånger smakar det bättre än det ser ut. Tillagningen är också bra i grunden. Soppan är för tjock, men är mustig, pastan har rätt konsistens, pommes friten är friterade på plats. Plättarna har precis den rätta mormorskänslan. Salladen som serveras till är fräsch om än alldaglig.
Två stora minus vill vi utdela. Det ena gäller toaletten, den är rätt smutsig. Det andra gäller slaskhinkarna. Delar av den hemtrevnad som ändå uppstår mitt i rekorderligheten följer med ned i sopan när man själv ska skrapa av tallrikar och sortera brickan.

Sett till prislappen är Matpatrullen inte riktigt nöjd med vad vi får. Salladen är prissatt bra, soppan med plättar till känns lika mycket värd som de övriga rätterna, men mer än sju euro är det faktiskt inte värt att betala för någon av rätterna. Särskilt inte som kunden ska göra det mesta själv. Det drar ned betyget.
Vi efterlyser en allmän uppryckning. Variera salladen, satsa på dagfärskt bröd, köp in nytt porslin och se över systemet med bestickbackar. Om det är ämbetshuset eller Brittas själva som borde ta tag i inredningen låter vi vara osagt. Speciellt mycket kan det ändå inte kosta att gå igenom hela lokalen. Leta upp inredningsdetaljer som skapar stämning, investera i några mindre bord för mer förtroliga samtal. Skaffa brickställ och slopa slaskhinken.
Känslan som Matpatrullen har rakt igenom är att Brittas restaurang har rutin som drivmedel för minsta lilla kugge. Brittas restaurang kommer aldrig och ska aldrig sträva mot att bli ett lyxställe men stället har onekligen en charm i grunden och bra mat som är värd att bygga vidare på. Så sätt igång med lite utveckling, men kom ihåg: ta inte betalt för mer än vad ni kan leverera.

Matpatrullens bedömningskriterier 

---

Brittas restaurang

Torggatan 1, Mariehamn.
Testkategori: Lunch.
Inriktning: Klassisk husmanskost och ny allemanskost.
Prisklass: Lägre-Medel. 8 euro för de flesta rätter, 7 euro för soppan och 6,50 euro för salladen.
Det här ingår: Bröd, sallad och kaffe eller te.
Kundkrets: De anställda i ämbetshuset och grovarbetare och butiksbiträden.

 

Text: Matpatrullen