Matpatrullen: Nikolaj kostar mer än det smakar

En lunch på Nikolaj är okej men sällan en höjdare. Den största fördelen är att man vet vad man får eftersom nivån är jämn. Men stället känns som en storbespisning med överdriven prislapp.

Samlat betyg 

Ett jämnt slammer möter lunchbesökaren på Nikolaj och en viss trängsel. Stället är välbesökt och varje liten yta på golvet utnyttjas för bord och stolar, vilket gör att personalen skyndar fram att servera med visst besvär.
Nikolaj har flera fördelar i lunchkonkurrensen. De har en bra bredd på lunchmenyn: fisk, fågel, två kötträtter, vegetariskt, soppa och sallad. Hänsynen till dieter och allergier är god. Bemötandet är kort men vänligt, prytt med ett leende. Det mesta är organiserat för att det ska gå snabbt, vilket det också gör, man behöver inte vänta länge på maten ens när det är rusning. Sammantaget finns det en pålitlighet hos Nikolaj.

Men det finns inte någon fantasi. Den som ofta besöker stället märker snart att det i princip är samma rätter som valsar runt, och har valsat runt i flera år. Maten känns också som att den har fått stå i värmeskåp innan servering. Paneringen på fisken är inte krispig, potatisarna är lite sega och överkokta, pommes friten en aning sladdriga. Maten är ofta för fet. Vi efterlyser en fräschare känsla.
Testfavoriten var den cajunkryddade kycklingfilén med limeyoghurt. Både välstekt och välsmakande.
Ett plus ges för såserna, de är enkla men ofta goda och i rätt proportion till matportionen.

En trevligare uppläggning och något extra tillbehör till rätterna skulle sitta bra vid serveringen. Vi efterlyser mer färg på maten.
Den som beställer dagens sallad blir mer positivt överraskad. Här finns inspirationen och det lilla extra som gör det roligt för kunden.
Ambitionen för salladsbordet tycks gå lite upp och ned. Vi önskar en större bredd och färskare råvaror, skippa ärtor och majs.
Brödet är dagfärskt, men långtifrån de godaste bröden på Ålands lunchställen. En uppryckning här skulle öka konkurrenskraften.

Samma sak gäller inredningen: Nikolaj känns mer som ett café i en galleria, än som en lunchrestaurang. Inredningen borde gå att göra mysigare och vi saknar en genomgående tanke. Nikolaj skulle också vinna på att avgränsa mer, som det är nu känner man sig påtittad av gallerians besökare.
Ljuddämpande material är något vi efterlyser i en ny inredning. Särskilt när man sitter under glastaket är ljudnivån hög och skramlig.
Sammantaget skulle de här förändringarna minska skolbespisningskänslan och ge den trivselfaktor som saknas.
En upprustning av glas och tallrikar skulle också höja nivån. Särskilt glasen är repiga och på grund av storköksstilen finns också en risk att man hittar matrester på besticken i besticklådan.
Ett annat problem är toaletten. Den är inte så fräsch som man skulle önska, vilket delvis beror på att den är en allmän toalett för alla Sittkoffsbesökare. Städningen kunde också bli bättre. Personalen hinner inte med att torka av borden mellan lunchgästerna.
Sedan dras Nikolaj till och från med fågelproblemet, som inte märktes under Matpatrullens besök, men som hägrar i tanken när man plockar från salladsbordet.

Sammantaget har Nikolaj en bra grund att stå på i form av en bra personal och bred meny. Men det saknas kärlek och omtanke i maten och priset gör att man borde kunna förvänta sig mer.
Matpatrullen tycker inte att man får vad man betalar för på Nikolaj. Det är inga kardinalfel som görs, men många små svagheter som gör att det bara blir godkänt för Nikolaj den här gången.

Matpatrullens bedömningskriterier

---

Nikolaj Café och brasseri

Torggatan 13 a, Mariehamn.

Testkategori: Lunch.
Inriktning: Husmanskost.
Prisklass: Medel-högre, varmrätt 9,40 euro, 10 lunchkuponger för 82 euro.
Det här ingår: Bröd, salladsbord, kaffe eller te.
Kundkrets: Blandad. Kontorsfolk möter pensionärer och fotbollskillar

 

Text: Matpatrullen