Min nya bloggadress blir:

www.liztigt.com

Jag hoppas verkligen att ni följer med. Eller ni måste göra det!
Annars kommer jag att sakna er alla så väldigt mycket!

Och tack för allt Xit! Det har varit en superfin tid!

Vi ses på liztig!

Kram!

 Liz 

 

Det är tordag och jag hittade ett nytt kafé imorse att skriva på, 1st Theresa, satt där och spånade på olika artikelidéer och chattade med Heidi innan jag gick till marknaden för att köpa sparris. 

 

Dagens uppdrag var nämligen att göra en matsida till ÅJN om denna underbara grönsak. 

 

Några minuter senare stod jag i köket och kockade. Det blev tre olika recept med spansk touch. Mer kan jag tyvärr inte berätta förrän tidningen kommer ut. 

 

Men här är ett litet provsmak. Sparris med brie inlidad i parmaskinka. 

Häromdagen upptäckte jag att en liten fågelhona hade byggt ett bo i trädet precis intill balkongen. Hon sitter där varje dag och ruvar på sina små ägg och försvinner bara hastigt iväg en sväng på morgonen för att hämta lite mat. Jag sitter här inne hela dagarna och skriver och hon sitter där ute i trädet. Det känns som jag fått ett husdjur och det ska bli så spännande och följa hela förloppet när äggen kläcks. Det här är den närmaste bilden jag lyckats ta av henne hittills. Är det någon som vet vad det är för fågel?

Jag har döpt henne till Lola. 

Har du köttbullar hemma, men är trött på att äta dem som de är? Fräs upp dem i en stekpanna med lite hackad vitlök och olivolja, tilsätt en burk krossade tomater ( Helst av den lite dyrare sorten, det gör stor skillnad på smaken) och låt allting koka tillsammans. Salta, peppra och koka upp lite färsk pasta. Strö över några basilikablad och voila! Klart!

I lördags vaknade jag och var så lycklig över att det var helg. Det har varit mycket jobb den senaste tiden och jag behövde en hel dag ledig. Jag och Edu fixade ihop en picknick och hoppade in i bilen

 

förbi Sangrada de familia där det ständigt är en lång kö med människor 

 

och mot havet till den lilla byn Arenys där det finns massa fina båtar 

 

och där Edu har den allra minsta och sötaste. 

 

Vi åkte ut en sväng och jag blev så här lycklig över att bara känna doften av havet och höra vågorna...

 

Tillbaka på land åkte vi upp i bergen och till en liten grillplats ute i skogen. 

 

Vi skulle grilla calzots, små purjolökar, över öppen eld. 

 

Så här gör man: först skär man av roten. 

 

och sen lägger man dem på elden

 

så här. 

 

De ska bli riktigt sotiga på utsidan och mjuka inuti  Sen när man äter dem tar man bara ut den innersta mjuka delen

 

och doppar man dem i en romesco- sås med paprika, tomat, vitlök och mandel 

 

Så här! Det är helt underbart gott. Jag njöt av varenda tugga och kände hur solen, värmen, maten och allt liksom helade mig. När jag kom hem lade jag mig på soffan och läste bok. Måste påminna mig om hur viktigt det är att vila. 

Nu är söndag kväll och imorgon är jag redo att börja jobba igen!

 

 

Ett litet tips! Nu är ett nytt nummer av magasinet Books & Dreams ute i butikerna. Bläddra mot slutet och ni hittar detta reportage som jag skrivit och fotat bilder till. Som läsare får ni följa med mig på en tur i Barcelonas gotiska kvarter och in i den katalanska författaren Carlos Ruis Zafons magiska värld. Steg för steg. Det var så roligt att göra reportaget att jag nu ler stort när jag ser det i tryck. 

 Vaknar upp till sol efter två dagar med ösregn. 

 

Så här blå är himlen när jag tittar ut genom fönstret. Jag blir så lyckligt. 

 

Äter frukost. Naturell yogurt med rostade solrosfrön och färska jordgubbar. Fattar ni, färska jordgubbar!!!;)

 

Sätter mig i vardagsrummet och börjar jobba med en artikeln som jag skriver till Allt om Resor och Expressen om Barcelona. 

 

Klär på mig vid lunchtid och fixar mig i ordning. 

 

Upptäcker att träden håller på att bli gröna utanför balkongen 

 

där jag dukar fint för lunch. 

 

Spanskt starkt kaffe efteråt förstås. 

 

Och så fortsätter jag skriva. 

 

Sent på eftermiddagen går jag ut på min gata. Ser ni toppen av Sangrada de familia där i bakgrunden?

 

Det här är min närmaste metrostation. Jag gillar palmerna

 

och den fina karusellen mitt på torget. 

 

Sen hoppar jag på tåget och beger mig till 

 

Plaza Jaume I i de gotiska kvarteren

 

och tar sikte på café Schilling

 

där det alltid är lika mysigt. 

 

Jag har bestämt träff med finaste Noemi. Vi ska ha spanska/engelska lektion men pratar mest om allt som hänt sen vi sågs sist. Efter en supermysig fika

 

åker jag mot Plaza Joanic

 

och träffar bästa Edu

 

Vi ska fira att jag äntligen är i Barcelona och går till en bodega 

 

och skålar i vermouth

 

Luften är fortfarande varm enligt mig. Ungefär 15 grader skulle jag tro och det är så härligt att se allt liv ute på torgen. 

 

Vi går till en ny restaurang som vi hört om men aldrig testat tidigare 

 

och blir absolut inte besvikna. 

 

Det här är varmrätten. Stekt yttefilé med fois och sherrysås...Mmmmmm!!!!

För två helger sedan rensade och städade jag alltså mitt skrivbord på jobbet och stängde av datorn för den här gången. På tisdagen, men sista dag, bjöd jobbet på en jättefin hej-då-fest på Texas Long Horn. Dit kom nästan alla av mina gulliga kollegor och tackade inte bara av mig utan även James som skulle sluta på annons.

  

Frippe som äntligen är tillbaka på jobb efter sin ryggoperation kramade jag extra mycket på

 

Åh, vad jag kommer att sakna dessa två, Matilda och Jacob, alla våra samtal på lunchen, i bilen, när vi måste jobba men egentligen vill gå hem...

 

Finaste Malin

 

Jag och Fredrik

 

Sandra och jag började spåna på hur vi kunde flytta ner hela redaktionen till Spanien på något vis

 

och så åt vi massa tacoships och mumsade i oss hamburgare och Niklas höll så fint tal. Jag fick en bakbok med recept på olika sorters bröd i Norden och en stor flaska champagne. Mina kollegor känner helt enkelt mig väl vid det här laget...;)

 

Skål på er alla!!!

 

Alltid lika söta Sanna

 

Jag och Beni

 

Sköna Jenny som stannade ute med mig nästan hela natten. Gud, vad vi skrattade!

 

Jag och Marlene 

 

Det här kortet tog Frippe på mig. Han tyckte det var jätteroligt! Hihi!

 

Åh, vilka underbara tider jag haft på tidningen. Så, så många fina minnen att spara långt in i hjärtat.

 

Emma

 

och fina, fina Thomas som jag kramade på precis hela kvällen!

 

Ord kan inte beskriva hur mycket jag kommer att sakna allihop. Men jag säger inte hej då. Kommer att springa titt som tätt i trappan på tidningen ändå.

Men hur som helst var det en väldigt fin avslutningsfest på en väldigt fin tid.

Nu väntar nya tider. 

Jag känner inte för att fly den här gången. Andra gånger när jag gjort stora val har jag velat bort från någonting, velat gå ner för gatan och inte veta vem människorna är som jag möter och känna annorlunda dofter från gatukök jag passerar. Många gånger har jag varit sökande, letat efter svar på frågor jag formulerat längst vägen.

Men den här gången vill jag bara hem. Och jag är så lycklig över att jag hittat hit. Jag vet inte för hur länge. Men för NU är alldeles tillräckligt och underbart för mig.

Så nu kan jag äntligen berätta för er:

Jag bor numera i en gammal, men charmig lägenhet i närheten av Sangrada de familia i Barcelona, där fåglarna kvittrar på balkongen året runt och där det finns ett par varma armar som får mig att känna mig så trygg och så fin.

Jag insåg det för inte så länge sedan. Att det som väntar på mig här är det viktigast för mig just nu i mitt liv. Viktigare än rädslor, praktiska problem och framtidsfrågor. För jag mår så bra här, känner mig så inspirerad, sover så gott om natten och är så lugn. Djupt inne i magen.

Och jag har chansen att precis just nu pröva på att vara min egen. Driva mitt eget frilansföretag och testa om mina ord håller, även i andra världar. För det finns så många artiklar, intervjupersoner, händelser och känslor jag inte skrivit om. Så många läskig utmaningar att tacka ja till, nya saker att lära mig och erfarenheter att samla. Mat jag inte ätit, lukter jag inte känt och platser jag inte satt min fot på. En författardröm att förverkliga. 

Så i tisdags förra veckan jobbade jag min sista dag som anställd på Ålandstidningen. Vi gick ut efter jobbet flera stycken, åt hamburgare, drack öl och pratade om de åtta år jag jobbar där. Det var en sådan fin kväll. Jag fick så många ”lycka till” och kramar. 

Sedan gick jag hem, packade och förberedde det sista inför resan. Sade hej då till allt jag lämnar. Min kära, kära familj, vänner, kollegor, jobb och allt och alla som jag tycker så mycket om. Det var inte lätt, det var jättesvårt. Men det kändes även så rätt. Inte att lämna, men att börja leva MITT liv.

Och det bästa är att jag kommer inte att behöva lämna allt helt och hållet. Från och med nu har jag ett frilanskontrakt med Ålandstidningen för att göra lördag. Det betyder att jag fortsättningsvis kommer att göra tidningens lördagsläsning varje vecka. Ungefär var sjätte vecka pendlar jag hem till Åland, gör intervjuer och kramar på mina nära och kära och sen åker jag tillbaka hit och skriver ut allt. Resten av tiden jobbar jag med nya och roliga uppdrag för tidningar och magasin i Sverige. Allt känns för bra för att vara sant. Jag lovar jag sitter och nyper mig i armen hela tiden. 

Så detta var kanske världens längsta ursäkt för mitt dåliga bloggande den senaste tiden. Sedan jul har jag haft tre jobb. Det ena som heltids-reporter på tidningen, den andra som frilansskribent och det tredje som flyttkoordinator. För det är inte bara att packa en väska och åka. Jag har gjort lördagsläsnings-intervjuer för två månad framöver på kvällarna, jobbat helg och kväll på tidningen, skickat in artikelidéer till de svenska magasinen, ringt samtal, svarat på mail, förhandlat kontrakt, lön, planerat, bokat och organiserat, samtidigt som jag försökt träffa alla jag tycker om. Utan mamma och pappa och deras pepp och stöd hade det aldrig gått. Sent på kvällarna har jag stupat i deras mjuka soffa framför tv med färdig lagad mat i kylen att värma för att sedan vakna på morgonen till färdig dukat frukostbord.

Det och tanken på att en dag vakna till en ny dag fylld av mitt eget skrivande, är det som tagit mig hit.

Och i dag är den dagen.

För i måndags landade jag här i Barcelona.

Det har regnat, blåst och varit kallt sedan dess. Det blir vardag även här. Men vad gör väl det. Det är inte vardagen jag rymmer ifrån, utan mina drömmar som jag följer.

Vi tog oss tid att träffas för en fin middag på Pilsnermackan i fredags. Johanna, Lina, Åsa och jag och vi pratade om allt från tennis till fransk barnuppfostran. 

och knackade försiktigt med baksidan av skeden på en underbart god Creme Brulee.

 

Åsa var så söt och bjöd mig på hammburgare och ett rött vin. Vi till och med skålade i champagne

 

för mina framtidsplaner, som mycket snart ska förverkligas! 

De pågår många förändringar i mitt liv just nu som jag ska berätta om snart. Sedan flera veckor tillbaka bor jag hemma hos mamma och pappa och upplever barndom och nostalgi. Det var länge sedan som jag spenderade så mycket tid med familjen och då menar jag tid på riktigt. Inte bara familjemiddagar, födelsedagsfikor och högtidsdagar. Utan tid i soffan framför teven, frukost tillsammans på morgonen och tid för att prata länge. Det är en väldigt fint tid. 

 

Flera fredagar har jag kommit hem trött på kvällen och möts av pappa i köket. Han och mamma kockar de mest fantastiska saker, sedan äter vi länge och pratar i flera timmar. Vad sägs exempelvis om chevré med honung och kokt sparris till förrätt, följt av lamm i ugn med hasselbackspotatis och sedan manchego-ost och en god god rioja på menyn. Jag känner mig fruktansvärt bortskämd och njuter massor! Mest av allt av deras sällskap.

Häromdagen firade mamma och pappa att de bott 39 år i huset i Lemström med kaffe, kakor och mokkarutor

 

och på fastlagstisdagen förra veckan åt vi traditionsenligt ärtsoppa och sedan plättar till efterrätt och fastlagsbullar så klart!

 

Jag jobbar också mycket både på jobb och för mitt eget frilansföretag och mamma hjälper mig med allt pappersarbete. Hon är världens bästa på sådant! Här ser ni också fina Stefan och Malva. 

 

Malva och jag hänger massor. Den här gryniga bilden är tagen från häromkvällen när jag sov över hos henne. Jag fick låna en hello Kitty pyjamas och sedan låg vi och fnittrade länge innan vi somnade. 

 

Åsa och jag försöker gå ut och gå mellan varven. Det om någonting känns som riktigt gamla tider. Att släpa sig i mörkret till kanalen. Och hinna analysera och prata om allt. 

 

och så försöker jag se så ofta jag bara kan Renee, Christian, Otto och Axel.

Det är värsta peppen att vara med mina syskonbarn!!! Här är jag och Olle ute på isen. Han vägrade att bli skjutsad på sparken. Han skulle köra mig! En millimeter kom vi framåt, men åh vad vi skrattade. 

I vår familj är vi galna i lammkött och köper det direkt från ön Björkö i den åländska skärgården, där de driver ekologisk fårskötsel.

Så här lagar Åsa lammbog i ugn så det blir så där riktigt mört och lagom rosa. 

Gör så här: Bryn först lite några klyftor hackad vitlök och några nypor timjan i lite olivolja. Lägg ner köttet och bryn det också. Salta och peppra och lägg in lammet i en stekpåse i ugnen med termometer. Håll en låg temperatur i ugnen. 120 grader räcker. När köttet visar 62 grader är det klart, men låt det stå en stund inuti stekpåsen innan du skär upp det och serverar alltihop tillsammans med god potatis i ugnen. 

Förr helgen gömde jag undan alla att-göra-listor och for till Stockholm.

Där väntade bland annat denna fina person. Det är så fint att man kan mötas någonstans på vägen när man bor i olika delar av världen. 

 

Vi hade 24 timmar tillsammans och strövade omkring på snöiga gator, gick på bio, åt italienskt och upptäckte denna mysiga restaurang Napolyon på Grev Turegatan, där maten var franskt och inredningen påminde om New York. 

 

Resten av tiden värmde vi upp oss här inne, där man kan gå runt i vita morgonrockar och vita tofflor, bada bastu och se på tv i sängen. 

 

Tiden gick så fort och redan på söndagen var det dags att säga hej då. Som tur var väntade en annan favoritperson på mig.

 

Nämligen Carro. Vi hade bestämt oss för att ha kultursöndag och begav oss genast i väg till Fotografiska museet för att se David LaChapelles utställning som intagit hela huset. Han är mest känd för sina glamourösa och absurda bilder från en värld av mode, kändisar och modeller, men den här utställningen presenterar hela hans verk. Carro och jag fikade först jättelänge och tog sedan tid på oss att i lugn och ro ta in allt. 

 

Jag älskar hur hans fotografier lockar till skratt, njutning, kritik och reflektion. Här är två supermodeller dagen jorden går under. 

 

I nästan alla av bilderna han tagit av kändisar poträtterar han dem vackert, men visar samtidigt det absurda i alltihop. Som i denna bild av Britney. Hon var bara ett barn när hon blev känd. Ett sexigt uppklätt barn, fortfarande boende i sitt flickrum på ett vis. 

 

Och den här bilden bara älskar jag. 

Åh, vad denna underbara helg gick fort.

 

På måndag morgon avslutade jag mitt äventyr med att ta Viking Grace hem till Åland.  Jag var väldigt nyfiken på hur den såg ut och gillade inredningen och de stora fönstrena som gjorde att man hela tiden kunde se havet utanför. 

Men det var ju ändå en vanlig färja. Jag menar ibland när man ser reklam så skulle man kunna tro att det vi pratade om något HELT annat. 

 

Allra finast var en av restaurangerna i retro-amerikansk stil. 

Så var vi framme vid den sista delen av sammanfattningen av 2012! Puh!;) Här kommer bilder från Julafton hemma hos mamma och pappa och Nyår hos Lina och Janne. Två väldigt fina dagar!

Nu fortsätter vi med 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från och med i dag kommer min allra finaste tvillingsyster Åsa börja gästblogga hos mig med ett inspirerande matrecept i veckan.

Åsa är nämligen en fena på att kocka och sitter på en massa finurlig kunskap när det gäller att laga mat för både stora och små. Hon använder sig nästan uteslutande av ekologiska matvaror, tänker klimatsmart och försöker använda allt hon har i kyl och frys.

 

Först ut är receptet till hennes mumsiga fastlagsbullar inför fastlagstisdagen imorgon. 

Åsas fastlagsbullar

Till 20 små semlor:

2 1/2 dl mjölk
100 g smält smör
25 gr jäst
1/4 tsk salt
3 msk socker
1 ägg
ca 8 1/2 dl vetemjöl

Fyllning:
200 gr mandelmassa
vispad grädde

1. Smula jästen i en bunke.

2. smält smöret och blanda med mjölken till fingervarmt

3. Blanda mjölken med jästen och rör ut jästen.

4. Tillsätt salt, socker, ägg och mjöl

5. Arbeta degen kraftigt och låt jäsa under duk ca 15 minuter

6. värm ugnen till 200 grader

7. Knåda degen på bakbord, dela degen i två delar och sen varje del i 10 delar

8. rulla till runda bullar som ställs på en plåt och jäses ca 20 minuter

9. pensla bullarna med uppvispat ägg

10. Grädda i ugnen ca 15 minuter

11. Låt svalna under en bakduk

Innan servering:

1. Rör innanmätet krämigt med riven mandelmassa och en skvätt mjölk.

2. Fyll semlorna med mandelmassa, spritsa över grädde och lägg på locket. Pudra med florsocker.

 

 

Dagen innan nyårsafton överraskade vi Lina med en fruhippa! ( Hon gifte ju sig i somras , så fort att ingen möhippa hanns med;))

 

Vi började dagen med frukost hemma hos Jenny. Det var så roligt för alla var hemma till jul och Carro och Heidi på nyårsbesök.

 

Efter en lång frukost begav oss iväg till det nyöppnade yogacentret för en prova-på-kurs. Det var otroligt avslappnande och skönt.

 

Nästan hela gänget

 

Carro och jag 

 

Sedan var det dags för lunch. Vi fick eget rum på Havtorn och satt och pratade gamla minnen. 

 

Alla fick också välja en låt som påminde oss om Lina. Det blev bästa nostalgi-listan från Lucce-tiden. 

Lite senare på Mariebad hyrde vi relax-avdelningen, drack skumpa och badade bastu. En superfin dag för superfinaste Lina! 

 

Några dagar före jul träffades jag och Daniel utanför Mariehamns bokhandel

där vi skulle signera vår bok ”Livet i Mariehamn”, del 2

 

Inne i affären var det julfint och fullt med folk

 

och ute på gatan vintrigt och kallt

 

men så mysigt på något vis.

 

Dett var även första gången jag själv fick se den färdiga boken. Det är en sådan skön känsla att få bläddra igenom den när man äntligen är klar

 

tack alla fina ni som kom fram och hälsade och pratade med mig. 

Under hela decembemånad körde jag kalenderöppning här på bloggen och jag visade inte så många bilder ur mitt liv. Därför kommer nu höjdpunkterna. Först ut Malvas julfest i Vikingaåsens skola.   

Den mörkblåa ridån var den samma, scenen, dofterna och flera av sångerna som när jag var liten. En sådan härlig känsla att sitta där i publiken många år senare i samma skola. Jag hade nostalgi i hela kroppen. 

 

Efter programmet gick vi till klassrummet och Malva visade mig sin pulpet. 

 

Traditionsenligt spring i korridorerna

 

och glögg och pepparkaka förstås. 

 

Malva och Stefan

 

Och jag var så himla stolt. Malva fick nämligen välja en person vid sidan av sina föräldrar att ta med på julfesten och hon valde mig! Hihi!;)

 

SEPTEMBER

September började med min födelsedag på stranden i Costa Brava norr om Barcelona. Sanden var varm och jag så lycklig. 

 

Jag fixade i ordning lägenheten och hade en liten invigningsfest med hemlagade mojitos på balkongen. 

 

Det var så underbart att hamna i ett Barcelona fullt av liv. En dag sprang jag på en brasilianskt karnevaltåg.

 

En annan en jättestor demonstrationståg. 

 

Men mest av allt satt jag och skrev på boken ”Livet i Mariehamn” på mitt favoritkafé i Gracia. 

 

Tills Carro kom ner och vi åkte till San Sebastian och mötte stjärnorna. 

 

Åh, vilken vacker stad det är!

 

Och Beicio del Toro är inte så tokig han heller...;)

 

OKTOBER

 

När jag och Carro kom tillbaka till Barcelona for vi direkt och mötte upp Heidi på stationen. 

 

Hon och Heidi stannade några underbara-dagar. 

 

Sen åkte jag hem en sväng till höst-Åland

 

Och föreläste för eleverna om min och Daniels bok. 

 

Väl tillbaka igen sprang jag 10 kilometers lopp i en by utanför Barcelona tillsammans med Helios och Edu. 

 

En helg for vi och plockade svamp. I min stora ovisshet visste jag inte att man även gjorde sådant i Spanien. 

 

Sen kom min fina Ulrica på besök. Underbart!

 

Och Heidis syster Maarit tillsammans med kompisen Anneli. Jag tog med dem till favoritrestaurangen på hörnet. Så gott!

 

Och så var jag med i ett lopp till. Oktober var en hurtig månad. Här är jag innan start tillsammans med Noemi och Maria. 

Maria hade just avslutat sitt cellgiftsbehandling för bröstcancer och vi sprang för att samla in pengar till cancerforskningen. Det var en strålande dag och sådan energi i luften. 

 

Samma helg var Marc i stan och det blev pizzakväll hemma hos mig. 

 

Så fick jag ett magazin-uppdrag och åkte till byn Sitges utanför Barcelona. Jag blev helt kär i denna vackra plats nära havet

 

full av konst 

 

och roliga människor. 

NOVEMBER

 

I november körde jag tillsammans med en grupp med vänner upp till staden Girona för en helg på landet. 

 

Rostade kastanjer fanns att köpa överallt och det doftade höst i luften. 

 

Edu, Helios och Carlos sprang även ett galet lopp där. 21 kilometer i bergen. På vissa ställen måste man klättra upp. Jag och Noemi satte oss istället på en uteservering, drack öl och pratade om livet. 

 

Tillsammans med dessa mat- och springglada människor slukade jag en helg senare i mig gudomliga ostron för första gången på riktigt. Vissa gillar ostron, andra hatar det. Jag älskade det! Mmmmm!

Och så åkte jag upp i luften igen. Jag som är livrädd för att flyga börjar bli van med utsikten nu. 

 

Väl hemma på holmen blev det bokklubb på Indigo

 

och häng med mamma och pappa i soffan. 

 

Annas utställning var klar och jag var till Kakelhallen och spanade in orden jag bidragit med. Starkt och vacker på samma gång. 

 

En lite mer konstig upplevelse var det att följa med på vildsvinsjakt i bergen utanför Barcelona när jag kom tillbaka. Gubbarna inledde dagen med bröd, korv, skinka, bacon, ägg, vin, whiskey och cigarrer. Så fort den artikeln är publicerad i jakttidningen jag gjorde reportaget för så ska jag berätta om allt lite mer i detalj.  Det var verkligen en intressant upplevelse.

 

Och sen väldigt mysigt när Annica och Minna kom ner till Barcelona och vi satt på stranden och åt choklad. 

Det är dem konstrasterna jag tycker så mycket om i Barcelona. För samma helg gick jag och Edu på julmarknad vid katedralen. 

 

 

JULI

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lina och Janne hade bröllopsfest hemma i nya fina huset och glädjen fanns i varenda bubbla i champagnen. En dag på jobbet åkte jag ut till Franciskusdagarna på Kökar. De regnade och var grått och så vackert ändå. Ibland vill jag bo där...

Och så åkte jag till Nicaragua! Vilken upplevelse! Jag träffade utsatta unga tjejer och fick höra deras livshistorier, drack kall öl och duschade i kallt vatten på nätterna för att klara värmen, mötte fantastiska människor, berördes, grät, skrattade och fick se fattigdom på riktigt. Det var en av de starkaste resor jag gjort i mitt liv. När jag kom hem igen och landade på sommar-Åland var det svårt att förstå att det jag varit med om var på riktigt. Det var då kulturkrocken kom och jag mådde lite illa över all vår överflöd. 

 

AUGUSTI 

 

 

 

 

Augusti var en väldigt fin månad. En hel del sol och tid med alla fina människor runt omkring mig. En dag kom Åsa och Stefan och hämtade mig med båt efter jobbet och vi åkte ut till Kobba Klintar. Jag älskar att åka båt efter jobbet! En annan dag hängde jag med Renée och Christian och mamma och pappa hos Christians föräldrar på Kumlinge. Jag minns att luften var så där sommarskön och att jag fikade med många vänner. En av dem var Andreea. Malva fyllde 7 år och började skolan. Helt underbart ju! 

Så här blev min artikel om Lasse Hallström som jag gjorde i höstas på filmfestivalen i San Sebastian. Kolla in Filmjournalens senaste nummer om ni vill. 

Det är av både pirr och rädsla. Jag har tagit ett stort beslut i mitt liv och ska berätta allt om det för er snart.

Det är ett bra beslut och mest av allt känner jag mig glad, men som alltid när det kommer till förändring så får man acceptera att rädslan lägger sig i magen och blodådrorna, sjuder och viskar om allt som kan gå fel. 

Jag känner rädslan, men följer mitt hjärta, helt enkelt!

Jag blir så glad av alla bilder jag har i min Iphone från året som gått. Majoriteten är sådana här närbilder, när jag svängt på kameran och bett mitt sällskap le stort. De är alltid tagna spotant i stunden och det är de som gör dem så roliga tycker jag! Här kommer en helt sjukt lång bildkavalkad från året som gått, utan kronologisk ordning. Först ut är Jag och Jordi ute på reportage en helg i januari ifjol. Vi sökte älgspår och det gick så där. Men kul hade vi. 

 

Jag och Noemi på helgutflykt till Girona. 

 

En ny bekantskap, söta Anneli. Hon och Heidis syster Maarit var och hälsade på några dagar i Barcelona. Här dricker vi mexikanska drickar. 

 

Bokklubb på Indigo. Jag och fina Anna. 

 

Mina söta systrar. 

 

Fina Ida på besök i Barcelona. Här går vi ner längst la Ramblan

 

Helgfrukost med bästa Edu

 

Carro och jag på stranden i Barceloneta nu i december. Vi var så lyckliga för att solen lyste!

 

Två tomtar på julafton...;)

 

Pappa och jag efter middagen på julafton hemma hos Åsa och Stefan. 

 

Noemi och jag peppade inför Barcelonas motsvarighet till tjejmilen!

 

Carro och jag på tåget till San Sebastian för att gå på filmfestival. Så här glada var vi då!

 

Jag och Malva i bilden. Vi lekte lite medan vi väntade på att Olle och Melker skulle komma från dagis. 

 

Höga av filmglädje i san Sebastian!

 

Carro, jag och Edu en kväll utanför Sangrada de familia. De var fest i hela Barcelona och vi gick på en ljusshow. 

 

Min Ulrica kom på besök till Barcelona och vi fick springa och köpa regnkappor i roliga färger när de börjades störtregna och vi knappt kom hem. 

 

Pappa och jag på Kumlinge i augusti. Så sommarglada!

 

På tunnelbanan i Stockholm på väg på Björns konsert iklädd guldskjorta!

 

Heidi, Carro och jag i fina sommar-Göteborg!

 

Första kvällen på semestern. Jag och Annica firar med rosé. 

 

Carro, Björn och jag på Samira och Omdis bröllop. Dags för middagen!

 

Anna och jag, men jag vet inte när bilden togs. Bara att vi var väldigt glada och suddiga!

 

En ny bekantskap. Indisk tjej på mitt kontor för dagen.

 

Jag och Åsa semesteravslappnade och solbruna i Frankrike. 

 

Melker och jag en lördagmorgon. Så gosigt!

 

Mamma och jag i Frankrike när vi var där hela familjen för att fira hennes födelsedag!

 

Edu och jag på äventyr uppe i bergen. 

 

Min fina, fina Åsa. 

 

Annika, Minna och jag på Karins boksläpp på Pilsermackan. 

 

Ålänningar på besök i Barcelona. Jag tog med fina Maria och Lena till kubanen på hörnet och vi beställde in de bästa mojitos i stan.

 

Första kvällen med nya sambon Tone. 

 

Jag och Carro på kafé Rival i Stockholm på Carros födelsedag den 17 maj. 

 

En alldeles magiskt kväll i november

 

Ulrica och jag barfota i sanden. 

 

Träffar på Jordi av en slump på ett lopp i Spanien. Helt sjukt! Vi skrek till varandra! 

 

Heidi och jag så glada av att äntligen se varandra några dagar. Hon och Björn kom och hälsade på i Barcelona och vi njöt så mycket och åt så gott. 

 

Pappa och jag på min födelsedag på ÅSS. Vi äter middag med Åsa och mamma som sitter mitt emot. 

 

Och det var allt. Puss! 

Jag har bläck utspillt över fingrarna och försöker få ihop en artikel på datorn på jobbet. Försiktigt så  att inte det blåa färgar av sig på tangentbordet. Det känns så konstigt och samtidigt normalt att vara tillbaka på tidningen nu efter fyra månaders tjänstledighet. Bilden är tagen från Barcelonas flygplats och jag tror inte riktigt att jag har landat än. Jag vet inte riktigt var jag ska sätta ner fötterna...

 

Så jag försöker göra en plan för det nya året och hitta en plats där jag känner mig hemma. Mellan de olika världarna.

 

Under tiden flyger jag fram och tillbaka och skriver artiklar här och där, njuter av varenda kram, skriver ner mina drömmar, går ut och går långt i kylan och blir så glad när en bloggläsare kommer fram till mig och hälsar. 

Och så undrar jag så här inför det nya året. Vad vill ni läsa mer om här på bloggen?

Skriv och berätta!

Om inte kommentarsknappen fungerar, så får du gärna maila mig på liz.lindvall@alandstidningen.ax

 

 Varm choklad med croissant en regning och kall  eftermiddagi barrio Gotic.

 

Canneloni med tryffel över en grå måndag i Gracia

 

 

Dorado stekt i olivolja och skivad vitlök. Varje tugga smalt i mun. Första besöket på restaurangen Bibao i Gracia. Det var inte den sista gången.

 

Purjolök som kockarna rullat i lite vetemjöl och sedan friterat i olja några sekunder. Romanesco-sås med mandel till det som en god dipp. Hos argentinarna i Gracia. 

 

Plommon inlagda i calvados. Till det gammaldags vaniljglass en skön och avslappnad fredag på krogen på hörnet.